Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hr Lindblads yttranden vittna för öfrigt i flera fall om en betydlig
skarpsinnig-bet, stundom ock om suilleblick, men äro i ett par andra hänseenden, troligen till följd
«if missförstånd, ej fullt praktiska; i dessa fall är det egentligen ock, som komitén ej
följt hans åsigter. Hr L. anser nämligen musikens historia och estetik ej böra ingå
hland läroämnena; kompositions- och inslrumenlations-lärorna har han icke ens
om-nämt. Hans hufvudskäl för de förstnämnde vetenskapernas uteslutande är att han ej
anser dem vara praktiskt nödvändiga. Hr L. synes här emellertid icke hafva fullt
distinguerat mellan begreppen praktiskt och mekaniskt. För de mekaniska
handgreppens inlärande äro dessa vetenskaper visserligen ej nödvändiga; men blotta
handgreppen bilda ock ingen artist, hvarken praktisk eller teoretisk — och arlistbildning skulle
ju företrädesvis vara couservaloriets uppgift? — Det är först geuom alt briuga konstens
mekaniska del i jemvigt med dess ideala, som man lyckas framkalla den flersidiga och
sannt praktiska bildning, hvilken utgör den verklige konstnären. Ingen kan undgå alt
märka, att just vår praktiska tid fordrar vetenskapens populariserande, allmängörandet
at forskningens resultater i alla riktningar; mau ålnöjes ej längre med handlverkels
slentrian, man vill ock lura känna den vetenskapliga grunden, framställd i en populär
ocb för alla falllig form. Denna fordring sträcker sig äfven till tonvetenskapen, och det
allmänna sträfvandet efter insigt i konstens rationela del håller tämligen jemna steg
med det moderna virtuosväsendets hastiga aflynande i de flesta länder. — Hr L.
säger all studiet af konstens historia och estetik är ett arbete, lör den Fise. Saken
förhåller sig tvärtom; delta studium är just ett medel alt blifva vis, och den som ej vill
söka visheten förr än han blifvit vis, lär svårligen någonsin finna den. För öfrigt tycks
hr L:s resonnement utvisa att han tänkt sig tonkonstens estetik behandlad såsom
en sjelfständig filosofisk disciplin, hvilken naturligtvis ej kau ifrågakomma såsom
läro-ämue för ynglingar, som sakna filosofiska förstudier; endast i populärt föredrag, förlydligadl
genom inusikexempel, och för öfrigt blott i sammanhang med musikens historia bör den
förekomma. Akademien lillhör del naturligtvis att laga sig till vara för charlataner
soui befordra ytlighet och halfbildning.
Samma förhållande äger rum med de föreslagna klasserna i komposition och
instrumentering. Man har — mirabile diclu! — hört yttras, att dessa vetenskaper
endast äro till för tonsättaren; för de få som egna sig åt kompositionen, behöfves
ingen särskilt klass i Akademiens läroverk. Behöfver då ej hvarje musiker,
komponerande eller ej, dessa vetenskaper? Huru mänga förlägenheter skall ej t. ex. en
stifts-direktör iråka, som ej mäktar åtmiiistone arrangera ett stycke för orkester! soui
ej ens kan dechiflrera ett orkester-partitur? Hvilken bedröflig rol spelar ej en lärare
som ej för sin elev förmår analysera sammansättningen af det stycke han inötvar!
Man har vidare sagt alt det verkliga snillet äfven ulan handledning banar sig cn väg;
godt; men hvarföre då ej låta snillet bana sig vägar äfven i alla andra grenar af
tonkonsten? hela läroverket blefve då en öfverflödighetsvara. Dessutom lärer elevskaran
svårligen komma att bestå af bara snillen. — Man har slutligen yttrat alt
harmoniläran är tillräcklig i teoretisk väg. Detta yttrande är ej riktigt: ty harmoniens
vetenskap innehåller blott tonernas grummatika; kompositionens deremot är det som ordnar
dem till perioder, bringar dem i form, skapar af dem ell språk, frambringar musik.
Harmouiläran utan begrepp om dess tillämpning i kompositionen är sålunda blott cu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
