Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i förelaget; betydligt conlrasteradc mot vår tids vinningslystnad, att kunna sålja lort
v • i J 1 % . ; é * ^
och så mycket som möjligt.
Skulle det emellertid vara omöjligt alt i våra dagar uppnå Cremoneser-violernas
fullkomlighet? En företeelse på innevarande års Pariser-induslriexposition vill på ell
tillfredsställande sätt hafva löst denna fråga.
Herr J. si. Lapaix, Viol-instrumentfabrikör i Lille har, efter många års
forsk-ningar och försök i denna väg, kommit till det resultat, att han funnit del vara
möjligt alt, på grunder som äro fullt tillförlitliga, efterbilda dessa äldre instrumenter.
Att börja med, företager han sig med virket en process, hvarigenom detta kommer i
jemngod qvalité med gammalt virke. Del är nämligen af alla inslrumentmakare cr-
kändt, att uttorkadl virke erhåller vissa akustiska egenskaper, som det i motsatt fall
saknar. Har man altså genom konst kunnat bringa det derhän att ersätta den
egenskap, som en mängd af år förläuat ett instrument, så är redau dermed ett betydligt
steg framåt vunnet. ’
Vidare hestår Herr Lapaix* förfarande uti ell totalt frångående af den gamla
metoden, som gick derpå ut, att sammansätta sargen af en mängd särskilta stycken.
Lapaix tager nämligen ett enda trädstycke, urhåikar detsamma, och ger det sargens
form, samt förenar violinens båda bottnar med detta enda stycke, hvartill kilar, klotsar,
lister ocb dervid behöriga limningar blifva obehöfliga, med undantag af den limning som
fordras att förena sargen med instrumentets båda bottnar. Man fattar lätt att detta
förfarande med sargens inre^urbålkning måste vara ytterst fördelaktigt lör luftsvänguingarna.
Chanot hade, för 36 år sedan, samma idé då han ändrade sargens form, i del han
afrundade den utan och innan; men han slog öfver sitt mål, och beröfvade
instrumentet derigenom en stor del af dess behagliga skapnad. Herr Lapaix* sarge äger icke
delta fei, men dereinot den betydande fördelen, att den, utan att hafva blifvit böjd
framfor elden, i sig sjelf erbjuder alla dessa stödjepunkter, dem man eljest medelst
kilar, klotsar och dylikt nödgas anlita.
Den andra punkten hvarigenom Herr Lapaix* violiner karakterisera sig, är en
andra, mellan de begge bottnarna befintlig ljudpinne, något mindre, men i öfrigt lika
den under E-strängeu anbragta. Denna ljudpinne har sitt rum under sträiighäilaren,
nära det ställe, der strängarna äro fastade. Härigenom stödes denna, och på samma
gång förminskas vinkeln som strängarna bilda med öfre delen af sträiighäilaren, och
tryckningen på stallet blir mindre stark. Ur samma skäl blifva strängarnas
svängningar derigenom betydligt underlättade.
Slutligen föreslår Herr Lapaix alt, i stallet för tarmsträng begagna en sträng af
tvinnad silkestråd för D-strängen på violin, alt och violoncell, hvilket gör tonen
fylligare och mera bestämd. Denna idé synes mindre användbar vid violinen, än vid
alten och violoncellen, emedan i allmänhet och oafsedl den effekt som spelaren
vanligtvis åstadkommer med G-sIriingen, en tarm-D-sträng är mera egnad att återgifva skarpa
spetsiga toner. Användandet af denna idé med all-violcns sträng är dereinot högeligen
alt rekommendera, och hästa beviset härför är, all Casimir Ney, då han deltager i
någon qvarLell, ständigt betjenar sig deraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
