Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ja, det låg något kyskt deri som angenämt anslog. Spelet lofvar godt för framtiden. Någon
bättre representant af Nattens Drottning, än Fröken Westerstrand, veta vi oss ej hafva
skådat. D-molls-arian hade Fröken W. transporterat en hel ton lägre och sjöng den
derige-nom troligen såsom Mozart menat, dels emedan orkeslerstämningen vid hans tid lärer varit
betydligt lägre än nu, dels emedan stämningen i Stockholm är något högre än på de flesta
ställen utomlands. Fru Strandberg var nu en lika läck Cherubin, som hon för varit
en skälmaktig Susanna; särdeles förtjenar hennes stumma spfel under Figaros aria vid
första aktens slut beröm. Bland icke behöfliga ombyten af rolor nämna vi Fru Bocks
öfverlemnande af Marcellina till M:II Fundin, Herr fVennboms af Trädgårdsmästaren
åt Herr Sandström. Kongl. teaterdirektionen synes oss hafva begått clt misstag uti
alt i dessa begge obetydliga sångparlier mera vara betänkt på en god sång, än på
ett godt spel, hvilket senare dock, enligt vår Ssigt, är hufvudsaken, och i hvilket
afseende M:ll Fundin på långt när icke kan mala sig med Frn Bock, Herr Sandström
icke med Herr Wennboin. M:ll Fundins ölverlagande af Marcellina skedde troligen för
all få fram den förr ej hörda arian i 4:dc akten, hvilket väl såsom pietet för
komponisten kan rättfärdigas, om det ock blott kunde stadfästa oss i den öfvcrlygelsen att
denna nummer är den enda svaga i hela operetten, d. v. s. såvida man afser från
de bägge små bondkörerna. De mindre lyckliga roilförandringarne bestodo i Fröken
[Veslers Iran ds Susanna och Herr Walins Dulcamara, hvilket sednare förmodligen både
af teaterdirektionen och Herr W. sjelf insågs, eftersom ett förnyadl uppträdande uteblef.
Fröken W:s konslnärslynne ligger icke åt det naiva hållet, ingen under då alt hon
ej tillfredsställde som Susanna. Bland alla operor som denna höst varit
synliga, torde i allmänhet Trollflöjteu gifvils hiist. Med undantag af Papagena, hvars
lilla sångparti M:ll Ryberg gifver högeligen osiikert, visste vi ingen som icke var på
sin plats. Herr Sandström som Papageno dock blott hvad sången vidkommer.
Särdeles väl lyckas Herr Strandberg som Tamino, och det förekommer oss som gåfve han
sig i delta parti mera möda än någonsin annorstädes. En ung sångare, Herr Salmson
debuterade såsom Sergeanten Belcor i Kärleksdrycken. Allt hvad man om delta försök
kan säga, är alt Herr S. har röst, figur och utseende lör seenen, och bör han derför
icke låta alskräcka sig, utan fortsatta att studera, så alt framförallt rösten målte
utveckla sig. — Med det snaraste väntas Hemliga äktenskapet, Barberarcn i Sevilla och
Don Juan, den sednare med ny textomarbelning och nya dekorationer. Något nytt
alhöres icke, och del påtänkta instuderandet af Wilhelm Tell tyckes icke förvandla sig
till verklighet. —n—
Ilunuuel och Field.
År 1823 besökte Hummcl Petersburg, dit hans rykte som stor konstnär redan
huunit före honom. Liksom öfveralll, så uppväckte äfven här hans klassiska
fctaver-spel, och lörnämligast hans improvisationsförmåga, största beundran. Från Petersburg
begaf han sig till Moskwa, der Field då för liden lefde. Båda konstnärerna kände
hvarandra ganska väl par renomrnée och genom sina arbeten, men icke personligen.
Hummel hade icke varit länge i Moskwa, innan han gaf sig ut att söka Field.
Han träffade honom med pipan i munnen och sysselsatt all undervisa sin pupill
vid pianot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
