Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
densamma, skall jag afskrifva den ur minnet.» »Det skall’hli roligt »tt få se», invände
Mombelli. Qvällen kom; jag infann mig på operan och afliörde densamma med största
uppmärksamhet. Yrid hemkomsten nedskref jag ur minnet hela klaverutdraget till den
gode Motnbeilis komposition. Då jag sedermera visade detsamma för honom, ville han
icke tro mig, ulan ropade på förräderi från kopistens sida, och dylikt. »Om ni ieke
vill tro på mina ord», sade jag till honom, »så låt mig höra operan ännu étt par
gånger, och jag vill, under edra egna ögon, ur minnet nedskrifva hela partituret.»
Milt djerfva sjellFörtrocnde, som i detta fall fullkomligt blef rättfärdigad!, besegrade
lians misstanke, och vi blefvo derefter de bästa vänner.
— Jag har visserligen ofta haft tillfälle, alt öfvertvga mig om ert utomordent-
liga musikaliska minne — sade jag — men all ur minnet nedskrifva en hel opera,
det är något verkligen förvånande. * • 11 •’ ’
— Till märkandes, alt livad jag kopierade, var dock icke något sådant partitur,
som det till Pigaros Bröllop! • •u ’
— Huru som helst, delta är en egendomlig gåfva. Jag har känt stora musici, som
aldrig kunnat lära sig alt utantill spela sina egna, af dem väl hundrade gånger utförda
kompositioner, under det alt andra kunna halva hela bibliotheker i sitt hufvud.
Men-delssohn, t. ex., hörde till dc sednnre; han accompagnerade en gång utantill hela
Bach’ska passionsmusiken. —
Vårt samtal loll nu på det olika förhållande, som råder i sångarnes och
kompo-nislcrnas inkomster.
4 1 v * I * * *
— Gud skall vela — anmärkte Rossini, — att det råder sloT skilnad mellan en
komponists honorarium och en sångares eller sångerskas gage. Beelhoven har väl
svårligen för sina samtliga kompositioner fått så mycket, som man ger Cruvelli for en
enda afton vid stora operan. I min ungdom var del väl icke så alldeles befängdt, som
det nuförtiden är, men det var ganska olika afinätt afven då. Så t. ex. fick en
komponist 50 dukaler, då cn sångare erhöll 1000. För min »Tankred» fick jag 500 fr.,
och då jag för »Semiramis» betingade mig 5000 fr., ansåg man mig för en oförskämd
sällc, en stråtröfvare; och icke dess mindre, skulle jag tro, gjorde sig såväl
sångar-nc som thcalerdireklörerne och musikförliiggarne goda aflarer på hvad jag bjöd dem.
— Har ni qvar inånga af edra manuskripter?
— Inte en enda not.
— Hvar månntro de då finnas tillgängliga? ’
9 § * « •
— Det har jag ingen reda på. Jag hade rättighet att efter ett år återfordra dem
• | • t t
af kopisten, men jag begagnade mig aldrig deraf. Några af mina manuskripter,
förmodar jag, finnas väl i Neapel, andra i Paris; hvart de öfriga tagit vägen, är mig
obekant.
• •
— Har ni då icke åtminstone bevarat edra studier, som ni gjorde lor Mattei?
— Jag ägde dem clt par år; men då jag cn dag, efter en resa till Bologna,
återvände hem och ville efterse dem, funnos de icke. De hafva antingen förfarits,
eller hlilvil stulna. • “ *
— Kanhända ni inte cn gång har i er ägo de tryckta partituren ocb klaveruldra-
gen till edra operor, Maestro! yttrade jag till honom. “ ,,l# “
,\
.ni’
Ml
n
• •
• •
t <
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
