Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En af dessa närmare vänner skildrar honom med följande ord, hvaruied vi vilja sluta
vårt utkast: t
Félicien David’ är skygg såsom en ung flicka, och all intrig ar främmande för
honom. Vid otaliga tillfällen skulle han dukat nuder, om ej hans vänner oaflåtligen
intalat honom mod och sjelflortröstan. Han kommer föga i beröring med den yttre
verlden, och har derföre intet tillfälle all försvara sig mot sina vedersakares försåL
Ensligheten är honom ett behof och oskiljaktig från hans talent. Likasom förr i
Me-nilmontant Icfvcr han nu stilla och indraget i sin ensliga bouing på gatan
Laroche-foucauld, endast otngifven af sina blommor och fåglar, samt lyssnar till de glada
tonerna från sina brokiga bengalesare, Ii vilka i en stor voliör bvggt sitt näste. -
Hans enkla och anspråkslösa lefuad förljufvas af arbetet, den enda lycka han
känner. ’ •
■ ■ ■ —
■.................
* •
*
Underrättelser från In- och Utlandet.
é 4
= Stockholm. Kongl. Teatern. Kongl. Teaterdirektionen börjar så småningom
i större partier använda de yngre sångare, som, engagerade vid verket alltsedan deras
första debuter, blifvit lemnade utan afseende. Vi hafva redan omnämt Herr Dahlgrens
lyckade uppträdande såsom Nemorino i Kärleksdrycken, och de vackra framsteg han vid
hvarje representation af operan ådagalade. Nu har bassångaren Herr fVUlman, som
debuterade för en längre tid sedan som Serastro, fått sig Caspers parti i Friskytten
auför-trodt. Det sätt hvarpå Herr \V. både som sångare och skådespelare löste sin uppgift,
är oss en säker horgen för att icke lång tid kominer att förflyta innan en annan roll
tilldelas honom. Publiken visade lifliga svmpathier för sångaren och framropade honom
efter lians första aria. Operetten gafs blott tvänne gånger, den andra för tämligen
klent besatt hus. Ny var M:ll Andrée som Agatha. På den fördelaktiga tanka om
M:Il A.s musikaliska föredrag vi förut ägt, kunde vi här blott finna bekräftelse. Den
inspiration som erfordras för den stora arians rätta återgifvande funno vi visserligen
ej hos M:ll A., men, med -undanlag af Jenny Lind, föröfrigt hos ingen af de många
sångerskor hvilka vi hört försöka sig i detta parti. Max, Kuno, Fursten och Anna
hade samma representanter som förr, och dessa befunnos i allmänhet vara sig lika så i
sång som spel. Koren öfverraskade oss vid första representationen oangenämt genom
deloneriug af öfver en åttondels ton i första aklens lerzelt, hvilket förljenar cn
allvarsam tillrättavisning. I går gafs »Hemliga äktenskapet» al Cimarosa. Om också ej kan
förnekas, att denna musik har många skönhelcr, alt den är humoristisk och
karakteristisk, så måste man å andra sidan finna uppfinningen i allmänhet föga belydande,
hvafjcmle den afven för Cimarosas lid ovanliga sparsamheten i harmoniskt alseende
förekommer en nutidens musiker mycket enformig. Man hör nämligen sällan annat än rena tre
klangar och septimaaccord, inga dissonnanser som göra ett önskvärdt afbrott i den
öfverallt rådande välklangen; en sequcns med skarpa secunder som förekommer i en
ensemble i andra akten var derför, åtminstone för ref., cn verklig lisa. Utförandet
var i det hela rätt godt; små osäkerheter varseblefvo vi visserligen (t.’ex. hos Fidalma
i duetten med Paolino, och några gånger i den sednares aria), men de voro af den
art, all de nästa gång pjesen gifves, torde vara aflägsnade. Af förra uppsällniugeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:23:43 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1855/0407.html
