- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1856 /
67

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under afvaktau af bättre auspicier för den dramatiska scenen har en ökad vård
egnats den lyriska. Operan har den dubbla fördelen att både uti kapellmästare ocb
sånglärare ega utmärkta män. Tillika existerar, i motsats till talscenen, det lyckliga
förhållandet, att klassicileten alltid underhållits samt äfven af n.v. styrelse
företrädesvis hyllas. En i (ramtiden måhända lycklig, men för närvarande menlig omständighet,
som talscenen undgår, är, att sångscenen på sednare tider måst beqväma sig alt till
utlandet afstå sina första talenter på fruntimmerssidan. Det naturliga botemedlet for
detta onda skulle vara, alt mot utlandet ulöfva vcdergällningsrätten; men vi förmå
icke täfla med utlandet i honorerandet af dess första sånglalenler, och de sekundära
guteras icke; tillika lägger språket betydande hinder i vägen, och dessutom tycks man
frän åtskilliga håll ej betrakta fremlingar med särdeles blida ögon. Sålunda försökte
man sistlidne år att uppfriska ett par sångfack i den dramatiska genren genom
engagerandet af elt par sujetter från Tyskland; de erkändes val, men guterades i det hela icke,
hvarlör denna väg öfvergafs. Delta år har teatern förlorat M:ll Michal; hennes plats
har man sökt ersätta genom tvennc sångerskor, som i Tyskland gjort sina förberedande
kurser. Då man emellertid ej eger någon tenor för den italienska serian, eller för den
större deklamatoriska operan, eller för den franska komiska spel-operan, så har
opera-repertoiren för detta år, ehuru i sig sjelf ej saknande värde och intresse, icke erbjudit
något nytt och sålunda utfallit något enformig.

Under sådane omständigheter har styrelsen fattat den, såsom oss synes, ganska
lyckliga idén, att på vår sångscen införa utländskt gästspel, med synnerligt afseende
på tenorsångare. Detta medgifver vinnandet för någon tid af utlandets första förmågor,
och undanröjer tillika språkhindrel, då gästen sjunger på sitt lands språk. Detta
redan sistlidne vår gjorda försök har krönts med stor framgång, och man kan endast
önska den vidare utvecklingen al denna idé. I estetiskt hänseende medför delta den be-

M %

tydliga fördelen att bringa vårt operaväsende i omedelbar beröring med utlandets,
hvil-ken det hittills saknat, och både för våra artister och publiken öppna vyer till de
upp-fattnings- ocb framställningssätt, som vunnit europeiskt erkännande. Möjligen har detta
inflytande i någon mån bidragit till de öfverraskande framsteg man detta år märkt
hos vår yngre tenorist, hr Dahlgren, som ger de bästa förhoppningar, hvilket ock är
fallet med vår unga bassist, hr Willman. Att teaterstyrelsen genom fortfarande erkännan-

• i •

de och uppmuntran sökt befordra konstnitet hos de yngre sujetterna, är bekant.

Eu annan vigtig förbättring är den förträffliga sceniska uppsättning, som
vidtagits med operorna. Dessa mästerliga taflor som vi beundra i Profeten, Violetta,
Trollflöjten, Don Juan, äro ej blott rika på poesi och scenisk effekt, men ega ock
vetenskaplig trohet och sanning, samt medföra sålunda icke eudast ett förbigående nöje, en
betydlig stegring af illusionen, ulan ega äfven ett i ej ringa grad bildande inflytande.
Det hedrar styrelsen, alt till föremål för dessa illustrationer företrädesvis halva valt
klassiska verk, äfvensom alt vid fosterlandet hafva fästat eu talent, sådan som Robergs,
genom att för hans konstnärsverksamhet öppna ett rikt fält. På detta sätt har såväl
det artistiska som det fosterländska intresset i nämnde hänseende blifvit iakttaget.

estetik, äfven gåfve en analys af klassici, sådane som Shakespeare, Calderon, Racine, Moliere,
Hotberg, Lessing, Goethe, ScbiIler, m. fl., hvarjemle Mfvea en.återblick på den antika dramatiken
måhända ej vore att uraktlåta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:24:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1856/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free