Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qvarlettcn Ma urin, »Sabaticr, Mas och Chevillard, sysselsätter sig nästan
uteslutande med Bccthovcn uli hans andra manér, och har redan förvärfvat sig ryktbarhet
genom den kraft, det uttryck, som den iägger i utförandet af den store mästares
djcrfva excentriciteter.
Sällskapet Gouffé, Guerreau, Blanc, Rignault, Ney och Lebouc är lika klassiskt som
de öfrJga, och gjorde sig i början kändt serskildt genom Onslow, som då ännu lefde; detta
sällskap fortfar att utmärka sig genom sin förträffliga propagalion af samtidens tonsättare.
Eu annan association består af hrr Armingaud, Jacquard, Lalo och Lapret, som
gjort sig till uppgift alt göra Pariserpubliken bekant med Mendelssohns qvarlcller, fcvilka
uli Tyskland och England stå i så högt anseende. « •
Tonvetenskapens gudomlighet, denna djerfva sångmö, som inspirerade Beelhoven
sedan han förlorat hörseln, och Schumann, innan han förlorat förståndet, denna
gudinna har för den olycklige Schumann dikterat besynnerliga saker. Något högst
kuriöst är den första trion för piano, violin och violoncel), utförd af den utmärkte
pianisten Kriiger samt hrr Hammer och Rignault, vår ypperlige violonccllist.
Såsom en kontrast till denne musikens Faust eller Manfred, ger äfven hr Charles
Daucla, en god komponist och violinist, seancer i kammarmusik, beslående af hans egna
i klassisk stil hållna kompositioner; ty det gifves ännu personer som icke rodna för
att skrifva i delta maner. Man lar der höra hr Danclas trior och qvartetter.
(Revue ct Gazctte Musicale.)
Mamsell Michal i Berlin.
> • • « #
»En hos hofmusikhandlareu Bock föranstaltad matiné åsyftade att göra oss
bekanta med en svensk sångerska, som med snaraste kommer alt uppträda på Kongl. scenen,
nemligen M:ll Michal Irån Stockholm. Sedau Jenny Lind har Sverige sändt oss
mången qvinlig sångtalent, hos hvilken vi funnit mer eller mindre artistisk förmåga. M:ll
Michal eger af naturen en mindre stämma, hos hvilken emellertid bör erkännas en
betydande höjd och ännu mer artistisk genombildning. Tonen har i och för sig sjelf
något ljull och behagfullt. Till en egentlig karakteristik, till dramatiskt Uttryck, till
framställandet af ett inre känsloiif saknar den såväl kraft som sympatiskt väsende.
Men allt hvad som kan åstadkommas med rösten, såsom musikaliskt instrument
betrak-lad, del tillvägabriugar M:ll Michal i en sällsynt grad. Om vi sålunda ej fullkomligcn
kunna gilla Donna Annas stora aria i sista akten och arian: »Ilör mein Flehen», ur
Elias, emedan föredraget af dessa nummer saknade den erforderliga styrkan i uttrycket,
det andliga tonlifvet, så måste vi dessmera beundra föredraget af de Rodeska
variationerna och de svenska folkvisorna. Uti sångerskans teknik finna vi en finess, en
behagfull afrundning, som endast få sångerskor ega; passager, äfven kromaliska, utföras
#
med cn korrekthet, som knappast Icmnar något öfrigl alt önska. Isynnerhet hafva
figurerna ett eget behag, och äfven denna objektiva klarhet i tonerna, som är cll
karakteristiskt kännetecken på de nordiska folkmelodierna, förstår sångerskan att med
den fullkomligaste verkan göra gällande. Vi tro således alt hennes uppträdande som
Nattens Drottning skall blifva ganska intressant och fullkomligcn motsvarande denna
rols väsende. Det behöfver icke sägas, alt M:1I Michals sång mottogs af
åhörarekret-sen med stort bifall.» (Neuc Berliner Musikzcilung.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
