Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Salviani hade en oerhörd framgång. Kort derefter gafs Profeten/ for första gångeo
härslädes. Stor triumf. Studenterna voro bland de medverkande; de hade önskat få
deltaga såsoni komparser i processionen i fjerde akten. Man har lifligt önskat
Profetens gifvande flera gånger. De la Grange och Salviani voro förträffliga. —
Handel-och Haydn-samfundet har tre gånger uppfört Salomon, oratorium af Händel under en
tid af 2 månader.
= Af Aug. Thys i Gent har nyligen utkommit: Geschichte der Belgischen
Ge-sangvereine (Historique des sociétés chorales de Belgique) Gent 1855, Cöln bei P.
C. Eisen. Efter år 1830 började Mans-sångföreningen i Belgien alt florera. Den i
nämnde bok meddelade statistik öfver de många enskilla föreningarna, för hvilkas
utveckling på det sorgfälligasle blifvit redogjordt, visar nogsamt hvilken utbredning den
numera vunnit. Belgiska regeringen har åt Folksången, såsom utgörande ett medel
é
till folkets bildning, egnat sin odelade uppmärksamhet, hvilket röjes i de upprepade
gånger officielt meddelade tarifferna öfver nämnde sällskaper. De sista tarifferna (Aug.
1851) gåfvo vid handen 258 sångsällskaper med 7,062 arbetande ledamöter, och 465
sällskaper för den i Belgien högst populära Instrumental- (förnämligast
harmoni-)musi-ken, med 12,397 medlemmar. Den Belgiska regeringen lemnar de musikaliska
föreningarnas slräfvande all möjlig bjelp, såsom t. ex. då deltagarne i någon musikfest
erhålla fri resa eller åtminstone billigare biljetter på de Belgiska jernvägsbanorna.
Thys ger i sin bok äfven en fullständig beskrifning öfver festerna,
täflings-såug-uppföringarna i Belgien, samt korta biografier öfver Belgiska tonsättare i äldre och
nyare tid. Täflings-sång-uppföringarna, som ulbredt sig till Tyskland, Schweilz och
äfven Frankrike, hafva haft Belgien till utgångspunkt. Den första offentliga läflingen
ägde rum år 1834 i Berlaare, eu by uära Sermonde i ostliga Flandern.
I Abr. MÆirsch’s Musikhandel följande Kompositioner
af
AMeæantler MMreyschock,
1
1
1
8.
16
8
Soovenir (Lied ohne Worte), pour le Piano. Op. 4...................................
La Campanella. Impromptu pourJPiauo. Op. 10........................................
»Zum Winlermahrchen». Op. 40. II. 4, fur Piano.....................................1
Mazurka, sur la mélodie »Black eyed Susan», pour le Piano. Op. 63 . . . 1
La Réverie, Romance. Op. 81........................................................
La Danse des Nymphes. 0p. 92.......................................................1
Un doux Entretien. Idy lic. Op. 92. H. 2...........................................— 32.
La Bateliére, Barcarolle...........................................................1: —
Trois Morceaux de Piano, h. 1 Toccata, h. 2 Sérénade, h. 3 Rhapsodie. Op. 98 å 1: —
Trois Tliémcs rariés...............................................................1: 20.
Spinnerlicd fur das Piano..........................................................— 40.
Morceau Caractéristique. Op. 103 ..................................................— 32.
La Fontaiue, Romance pour Piano...................................................— 40.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
