Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1853.
1854.
1855.
11
1856.
11
11
Le Sourd. Opéra-comique.
Le Roi des balles. Théålre-lyrique.
Le muletier de Toléde.
A Clichy.
Le Houssard de Berchiny. Opéra-comique.
Le Corsaire, ballet. Opera.
Falstaff. Théåtre-lyrique.
Mamzelle Geneviéve. Théåtre-lyrique.
Les Panlins de Violette. Boutfes parisiennes,
——–
>u
f •
Ander i Lucia.
i!
Den tredje af de operor, livari den ypperliga konstnären detta år uppträdde, har i
denna vecka gått af stapeln: det var ”Lucia”, en opera, livari skald och komponist hafva lagt
hela bördan på sångarens axlar: ille fadet — och, i sanning, han har gjort det.
Edgardo, i första aklen ett vanligt exemplar af en operaälskare, förvandlas i den
• ^ » | i ^ t I I • *
andra till en ståtlig Brainarbas af det slag, hvars tragiska öden i förra seklets riddare-
, • # , , • I
romaner gingo våra mormödrar så hårdt till sinnes — lör alt i tredje aklen
hop-krympa till en Wérthers småborgerliga dimensioner.
En sångare med talent, en skådespelare med rutin uträttar här föga: endast en
mästare af första ordningcu kan fylla djlla partis fordringar. Edgardo skall ej putsas,
repareras: han måste pånyllfödas, förvandlas, och det förträffliga satt, hvarpå Ander
I
utför denna svåra proscdur, har ytterligare lörvärfvat honom de mest entusiastiska
sympatier, blott jcmförliga med dem Jenny Lind fordom väckte. Första aktens
dussin-älskare ar nu en beros, full af imponerande hållning och värdighet; mau förnimmer
uli hvarje af hans toner, man läser i hans blick, hans väsende, känslan af att vara
utsedd till offer åt ett oblidt öde; men man läser ock uttrycket af den storhet som ej
låter böja sig och äfven i sitt fall skall väcka beundran. Det i första aklen blott
* ’ » 1 ^ * g %
antydda utvecklar sig i den andra till verklighet, till full kraft; Ander’s (prsta
framträdande på trappan, innan han ännu kommit till ord och handling, är redan ett
moment, som ensamt förtjenar ses: den förskräckta hofmansskaran sammankrymper till
pvgmeer inför den ensamme mannens mörka blick. Han stiger ned och volkanen bryter
löst. T Lucia ser han sin onda genius träda emot sig; ormen kan han slunga ifrån
sig, men ej det oläkliga sår, hvars smärta slutligen Öfverväldigar hjellens kraft.
Förkrossad, men cj besegrad trotsar han ödet ännu i sitt fall.
Sångarens, skådespelarens konst är hvar för sig här mäktig af stora effekter; i
denna harmoniska enhet är verkningen öfverväldigande, intrycket oförgätligt.
i i u f , ; ’ . - . . * »i... ** .
Om handlingen i andra akten öppnar för konstnären ett falt all utveckla en
storartad dramatik,, så är sista aklens situation med sin Werlherkalaslrof dess
olack-s amma re, och sätter framställarens forvandlingskonst på elt hårdt prof. Det är
bekant huru Ander består det. Hans konst att modifiera sin stämma och dess uttryck,
från den glödande metall han förstår lägga i dess timbre, till det bortdöende
pianissi-mot, hans förträffliga spel, jemte lukten alt använda alft på rätta stället och i
energisk samverkan, ger äfven denua situation ett högt dramatiskt intresse och fulländar
den karakter af tragisk höghet, som b vilar öfver hans hela framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
