Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
# f t I
ökar ej," men minskar egentligen verkau af Don Juans uppträdande. Del är ej D.
Ollavios qvinliga väsende, som låter Donna Anna försmå honom, det sker emedan en
stjerna af ännu högre glans bländat henne — och öfverflyglandet af en nullitet vore
för D. Juan en klen triumf. Don Oltavio är en ädel, ridderlig man, som i
verkligheten eger del, hvaraf Don Juan ger sig ett lysande sken. Så har Mozarl tecknat, så
Ander uppfattat denna karakter. 1 ’
f Ander’s framställning se vi alltid en fullkomlig nobile till börd, väsende och
karakter, mera allvarlig än liflig, samt med en skugga af elegiskt svårmod. ’ Ilans
spel i scenen vid guvernörens lik, äfveusom under D. Annas stora recitativ i andra
akten följer med den värdigaste hållning hvarje moment i situationen, och utvecklar
det mest dramatiska lif, der man förr ansett ett tafatt väsende snart sagdl
aulorise-radt. Delta oftast stumma spel förljenar uppmärksamt studeras. "" p 11
I sista satsen at andra aktens final, der Maselto, såsom sig bör, inskränker srg
till hotelser på lagom afstånd, griper Ottavio1 tDI värjan och striden fortfar med korta
afbroll till aktens slut. Delta ger situationen lif och ställer de båda bämnarne i ett
rikligare förhållande till hvarandrä. • 1 1 ” 11 l. i
’ De båda berömda arierna, i hvars föredrag man varit van ntt finna en och samma
sentimentala färg, gaf Ander med helt och hållet olika karakteristik. Den första
utomordénlligt
arian höll han i tonen af en bön, hvars uttryck han höjde genom ett uto
vackert mezza voce, som vid slutet öfvergick till kraftfullare accenter. Röndon i
tredje akten deremot sjöng han i en mera heroisk stil, hvilket måhända föreföll mången
fremmande, men fullkomligt Öfvcreifstämmer med texten och situationen. Båda
ta « •
arierna förekommo nu såsom monologer, hvilket ock är lämpligast, ehuru den
italienska texten icke skulle tillnia denna anordning med den sista arian.
Sångarens utmärkta prestation erkändes pS det amplaste genom framropningar
och buketler. ’ " ’ - .. •»*.
I % * •
M:ll Andrée inlade i ycken ära denna afton och framropades likaledes efter
sina solonummer. Afven hennes sista aria sjöngs nu såsom monolog. Fru
Strandberg fann, såsom vanligt, fortjent bifall, ehuru hon denna afton var något svag.
Ilr Walin förljcnade utmärkas för sin champagne-aria, som denna afton gick ganska
lyckligt, ocli hr Willman (Leporello), hvars stämma gör serdelcs god verkan, bör
serskildt lofordas lör sin tydliga artikulation. Balt säker var han denna afton icke,
och ej heller hr Haglund, hvars sång genom en tydligare artikulation af texten
skulle vinna belvdligen.
, t , I # ^ •
En scrdeles lycklig åtgärd var dialog-recitativets ackompagnerande på piano, i stället
de förr brukliga och rj utan skäl afskydda arpeggio-ackorderna på basarne.
• •
J • I
9i
•• i
» I’t l.t
. •
i Ii #l • i l’
i.* • 1
• a
I I:•* •
.1.
! /
•
f
I ttdcrrättclser från In- ocli Vilandet.
’ • 1 a | Im ill’r "• ’ » • - i j • t • • • • • 1 f * f M |
Stockuolm. Bland sångpjeser som väntas på kongl. teatern nästa höst, nämnas
"Kuny Carls jayln, operett af F. Pacius, texten af Topelius, med myckel bifall gifven
i H Isingfors: samt i”XaUluyrel i Granada11, operett af Couradin Kreutzer, som med
allmän framgång gjort siu ruud på uäslau alla Tysklauds operateatrar., ,, t> .r.i*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
