Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1842 fulländade Auber aler en komisk opera: "La Part du Diable* (Hälften
livar), förut kallad "Farinelli”. Pjesen är af Scribe, som redan förut i novellform
behandlat samma ämne under titeln: »Kardinal Broschiø. De nyare franska
operapoeterna göra, som man vet, (öga afseende på sträng karakteristik, logiskt sammanhang,
sannolikhet och — möjlighet, men desto mer på en liflig dialog och pikanta
situationer, och onekligen eger ifrågavarande pjes sistnämnde egenskaper i ganska hög
grad. Rafaels och isynnerhet Carlo Broschis roler äro högst tacksamma och ega
situationer som äro verkligen originella och alt räkna bland de mest pikanta uti den
komiska operan i allmänhet. Hade Auber erhållit denna librett i sin glansperiod, då
han skref "Fra Diavolo” och ”Muraren", så egde vi en förträfflig komisk opera mera.
Men bland alla de förtjenster som denna musik onekligen eger, är mästarens rutin
den öfvervägande.
Snart visade likväl Auber att den glada iefnadslusten ännu icke öfvergifvil hans
skapande förmåga. Ar 1844 gjorde en ny opera "La Sirene” afgjord lycka; den upp-
fördes för första gången i Paris den 26 Mars och kan räknas till hans mest friska
produkter. Scribes underhållande och qvicka libretto skulle äfven utan musik icke
förfela sin verkan.
»Sirenen» var för öfrigl en kassapjcs och ett bland de verk som mera än en gång
hindrat den franska operarepertoirens afsinande. Auber sänder åtminstone ej dessa
monotona produkter på scenen, hvilka eljest tyvärr alltför ofta under skenet af
konstnärlig stränghet söka göra oförtjenta anspråk gällande.
Det följande verket af Scribe och Auber var den komiska operan "La barcarolle",
som för första gången gafs den 22 April 1845 och likaledes fann ett ganska godt
mottagande. Ännu mera populär blef nästa komiska opera ”Haydée, ou le seeret”,
gifven med största Iramgång den 29 December 1847. Med några ord vilja vi
meddela ett litet begrepp om handlingen.
En ung Vcnetianare, Loredano, som förr varit begifven på spel och slöseri,
men tröttnat vid detta vilda lif, öfvergick till krigarståndet och uppnådde genom sin
tapperhel amiralsgraden. Under honoin tjenar en viss Mali pier i, som af republiken
efter gammal god venetiansk sed blifvit ställd vid hans sida, for alt utforska alla hans
steg och tankar och inberälta dem till liomannarådet:
Äfven vistas hos Loredano den sköna Haydée, en
af sina officerare köpt mot hela sin andel i bvtet, och
glödande men hemlig kärlek; dessutom ock den unga Ea/åe/a, hans pupill, en
brorsdotter till en signor Donuto, den Loredano fordom ruinerat på spel och derigenom
föranledt till sjelfmord Nu inträder invecklingen: ångern öfver brottet mot Donalo
förföljer honom; samvetsaggen göra honom till sömngångare, och under en sådan
paroxysm utforskar Malipicri hans hemlighet, tillegnar sig Loredanos testamente,
Ii vari han gör Doualos son Andrea till sin arfvingc och bekänner sitt brott; och
härigenom gör sig Malipieri till mästare öfver hans öde.
Denne Andrea, som i hemlighet älskar Rafaela, tjenar likaledes under Loredano
som lofvat honom det lörsta fartyg han lyckas eröfra. Andrea är lycklig nog
att i nästa sjödrabbning laga ett turkiskt skepp; men Malipieri vill ock ha det och
hotar amiralen att genom upptäckandet af hans hemlighet störta honom efter ålcr-
således rätt och slätt en spion,
slafvinna från Cypern, som han
hvilken för sin herre hyser en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
