Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras alltför stora långsamhet, och det märkligaste är att ej endast oerfarna
dirigenter och dilettanter, ulan oek orkesterchefer med vana och bildning göra sig skyldiga
till betydliga och förderfliga missgrepp i detta afseende: De aro barn af jernvägarnes
tidehvarf och anse förmodligen lugnare allegrotcmpi ej vara förenliga med tidsandan;
Vi tillhöra ej deras antal som misskänna tidens jeinna framåtskridande i det stora
hela; enskildheter, ofta af vigt, bli 1 v a dock stundom efter, om ej för alltid, dock för
någon lid, och ingen lärer undgå att märka del tidens vagn i sin snabba fart här och
der stöter emot ojemnheter som ej vilja gifva med sig, om de än icke hämma kolos*
sena gång.
Man kunde dock med skäl anmärka, att om man än i Mozart tid icke hade jérn*
vägar, så fanns likväl i menniskosinuel ett orolighetsfrö foga mindre verksamt än i
våra dagar. Men det hade ännu icke i lika grad hunnit utsträcka sig till konstens
område, och mängden dessutom ännu icke fullt befryndnt sig med verk sådane såsom
Mozarls operor. Ii vilka mestadels änuu blott existerade för en mindre publik af finart
bildning. De koncessioner som man nu tror sig vara skyldig den större allmänheten,
kommo då sålunda mera sällan i fråga, om än Mozart stundom tordo hall bekymmer
nog med att hålla sina samtida excknlörer inom del skönas gränser. Man eger ett
talande bevis härpå uti den orubbliga tradition som ej blott hos konstnärer utan äfven
hos dilettanter ännu bibehåller sig i afseende på tidmålten i Mozarts och Haydns
kammarmusik. Vi anföra exempelvis de första Allegrosatserna i Mozarts D-moll-qvarlett,
G-moll-qvintett samt G-moll-qvarlell (med piano), hvars teropolaguing står ntom aH
analogi med deu som eger rum med mänga Allegrosalscr i hans ouvettyrer och operor*
Detta kommer deraf alt den förra genren merändels kultiveras inom tränga, slutna
kretsar, den scdnare inför den stora publiken. . !l
Detta utgör visserligen en förklaring af, men ingalunda en nrsäkt och ännu mindre
en antorisation af nämnde förhållande. Ty långt ifrån att öfverdrifva tidmåtl skalle
höja effekten af Mozarls musik, minska de deu betydligen, dels emedan karakteren
ej blott vanslälles, utan ofta alldeles förändras, dels emedan de finare instrumental»
kombinationerna, om de än möjligen kunna lillvägabringas, dock ej hinna göra sin
verkan fullt gällande, hvarjemte ock instrumenlerna förlora i tonens konsistens. VI
erinra oss ej att någonsin hört någou, icke ens en oinvigd åhörare beklaga sig öfvet
långsamhet hos ett Mozartskt Allegro, men val ölver motsatsen.
All energiski reformera de olägenheter som i nämde hänseende föi*efinoas, åläggea
opera- och orkesterdirigenter af deu pietet, de ej allenast äro skyldiga minnet af
den störste mästare i deras konst som verlden sett, utan ock rousikvännen samt de
yngre konstnärer, som lätt missledas af falska mönster, men framför allt al
humanitetens pligt, som bjuder den utöivande konstnären att genom framställandet af konstens
skaller i oförminskad renhet efter förmåga bidraga till sin samtids förädling.
Emellertid utgör tidmåtlens obsolula faststallaude en stor svårighet. För att häfvft
den vände man sig till en Mozarts samtida med en begäran alt ur minnet
melronomi-sera numren i Don Juan. Denne man var den numera aflidne fVénset Johann
Tomate h ek, en för sin sällsynta artistiska soliditet i Tyskland högt aktad tonkonstnär af
den äldre skolan. • • .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
