Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från år 1780 befann han sig på resor genom Tyskland, Frankrike, Holland,
Danmark, Sverige, England, Spanien, ja (efter Gerbers berättelse) äuda till Asien och
de normaniska öarne. Öfveralll fann han bifall och erkännande. År 1786 utnämndes
han till kongl. hofkapellmaslare i Stockholm, hvilket likval icke hindrade honom alt
genom fortsatta resor tillfredsställa sitt forskningsbegär. År 1790 reste han till
London, der han lät höra sig på det af honom uppfunna instrumentet Orchestrion.
Följande året genomreste han Rhenlraklerna uti Schwaben; 1792 var han i Hamburg, der
han lät höra sig på orgeln i sex konserter uti fyra serskilda kyrkor, och återvände
1793 till Stockholm der han under eu tid af 2 år höll föreläsningar öfver barmonieu
samt ånyo lät uppföra siu opera "Guslaf Adolph”, den han jemte Athalia redan 1791
hade komponerat. Härpå reste han 1795 åter till Paris, men återvände snart öfver
Holland till Stockholm. År 1799 leranade han Stockholm för alltid med en
lifslidspen-sion af 500 r:dr svenskt, gick för någon lid till Köpenhamn, der han lät uppföra sin
Herr-mann von Unna, dröjde någon tid i Altona och kom 1800 till Berlin, der han
inrättade Maria-kyrkans orgel efter sill simplifikationssyslem och lät höra sig i tre stora
orgelkonserter.
1 November 1801 installerades lian såsom ordinarie professor i tonkonsten och
höll en tid offentliga föreläsningar öfver delta ämne. Om sommaren 1803 gjorde han
en resa till Wien för att der komponera en opera, och då kriget utbrast 1805 begaf
han sig till Bayern samt uppförde i Miinchen vid en kongl. förmälningsbögtid siu
stora opera Kastor och Pollux. Han hade långt förut skrifvit den för den förra
italienska operan i Miinchen, der den 1784 för första gången gafs under karuavalen.
Sedermera lät han underlägga tysk text, arbetade och förbättrade myckel samt
borttog, såsom han säger i företalet, 150 verser ur recitativet, för alt göra handlingen
mera kort och koncis. Denna opera berömmes mycket, synnerligast en aria: *Schatten
des Gelicbtenni som skall utmärka sig genom sublim enkelhet. (Slutet följer.)
Den stera S:t Maria-Orgeln i Lubcck.
Ehuru på sednare tiden de flesta, hvilka i något afseende befatta sig med musik
tyckas så uteslutande hafva bängifvil sig åt den profana musiken med allt bvad till
den hörer, att de hvarken hafva tid eller håg att egna någon uppmärksamhet åt deu
andeliga, — torde likväl här och der ännu finnas personer, b vilka icke lörkasta, eller
fttu linstone icke lättsinnigt förgäta det högre för det lägre, utan uppriktigt
intressera sig äfven för kyrkomusiken och med detsamma för orgeln, hvilken är alldeles
oumbärlig vid utförandet af den sednare. I hopp om alt kunna göra dessa sistnäinde
ett litet nöje, vilja vi försöka att lemna en beskrifning på den nya stora orgeln inom
S:t Maria-kyrkan i Lubcck.
Den byggdes af orgelbyggmästarne J. F. Schulze och Edmund Scbulze (far och
son), under åren 1851—1854. Den har 80 ljudande stämmor, fördelade på 4
manualer och 2:ne pedaler, samt 12 hufvudbälgor. Enligt tyska bruket hafva manualerna
följande läge: öfverst den 4:de, dernäst den 3:dje, sedan den l:sta eller
hufvudmanua-len och underst den 2:dra. Hvarje manual har 54 tangenter, från och med C till och
med T, och pedalen 27, från och med C, till och med T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
