Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Chopin sin andra Concerto. Grefvinnan Potocka’s eliicriska väsen, hennes talang och
nnderbara röst, utöfvade också på den unga virtuosen en mäglig trollkraft. Denna
herrliga qvinnas röst skulle ännu i lians dödsstund hänrycka, och med de ljuivasle
toner jorden har att erbjuda, invagga honom i den eviga sömneu.
Hans umgängesvänner voro för det mäsla unga Polackar: Fontana, Orda, grefve
Pläter, Grzyviala, Ostrowski, Sz cm beck, furst liassimir Lubomirski, m. fl. ’ De
Polska familjer, som efter hans lyckade debut anlände till Paris, hastade alt söka
hans bekantskap, och tillfölje deraf inträffade, att han nästan ständigt dvaldes i en
krets, som till största delen utgjordes af hans landsmän. Det var denna
omständighet han hade att tacka, att han icke blott fick underrättelse om allt som tilldrog sig
i hans fädernesland, ulan att han derjemle kom i ett slags musikalisk beröring med
detsamma. Framför allt intresserade han sig af de Fosterländska dikter, hvilka de till
Paris ankomne resande medförde. Icke sällan salte han dem i musik, utan alt dock
angifva sig som författare, och i detta skick blefvo dikterna inom hans fädernesland
vida kringspridda; men namnet på deras tonsättare blcf aldrig nånsin kändt. På
sed-narc lider tänkte Chopin att samla dessa kompositioner och alt ulgifva dem; men
det felades honom tid derlill, och de blefvo förströdda såsom doftet från dessa blommor,
hvilka uppspira djupt inne i de ensliga skogarna, men som dock obemärkt fröjdar
den vandrares hjerta, hvilken tillfälligtvis förirrat sig i en sådan trakt.
Länge höll sig Chopin på ett visst afstand från celebriteterna inom den
Fransyska bufvudsladcn, hvars larmande oro störde honom. De som försökte alt på ett
indiskret sätt begagna sig af hans talang, gaf han ofta tillrättavisningar i ganska
skarpa repliker. Då han en gång efter en dinér, till hvilken ban blifvit inviterad af
en person, som föranstaltat denna bjudning för alt skaffa sina gäster en utvald
musikalisk dessert — af värden ombäds att spela ett stycke på piano, vägrade han i
början; men då värden blef alltför enträgen, svarade han denne i en nästan klagande,
halfl bedjande ton, som gjorde hans replik ännu skarpare: ”Ack, min herre, jag har ju
nästan intet smakat på maten en gång”. —
Sålunda inskränkte sig Chopin hela år till umgänget med sina landsmän, tills han
år 1836 rycktes från denna trånga krets af en bland den Fransyska hufvudstadens
största notabiliteter, och blef införd i helt nya förhållanden, hvilka hade det största
inflytande på hans så väl andliga som materiela tillvaro. (Forts.)
Kongl. Teatern.
Sisllcdne Onsdags afton skänkte kongl. teaterstyrelscn tonkonstens vänner en
stor njutning genom det tillfälle dem bereddes all för första gången höra Méhuls
förträffliga opera: ”Joseph i Egypten”, gifven som sådan. Denna musik har visserligen
härslädes varit länge bekant; redan for närmare fyrtio år sedan, om vi ej miunas
orätt, introducerades den på kongl. teatern, ehuru endast i form af ett slags
oratorium. Karsten sjöng da ”Jacobs”, Lindström "Josephs” och m:ll JVa&scUus ”Ben-Jamins”
parti. Scdnare blef den i harmoniska sällskapet gifven, då Josephs stämma innehades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
