Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glueks rykle var redaii så stort, alt man, snart sagdt, vid hvarteuda
hogtidligare’till-falle som af lönernas konst borde lorherrligas, (og hans talang i anspråk. Så erhöll
han år .1762 en förnyad/ kallelse lili Italien, för alt i Bologna inviga den nybyggda
\ • •
thealern med en stor opera: nJl trionfo di Clelia.” Afven delta stycke vann et t
utomordentligt bifall och componistcn, efter att ha tillbragt högst angenäma dagar i åtskilliga
af Italiens städer, återvände höljd af ära till Wien, hvarest han redan den 5 Oktober
samma år*) bragte på scenen sin berömda opera ”Orfeo ed Euridice,” med hvilken han
började den reformation i operamusiken, hvilken gjort hans namn odödligt.
Innan vi gå vidare, skola vi något uppehålla oss vid denna vändpunkt i den
märkvärdige mannens lefnad; (oljande, i efterstående reflexioner, hufvudsakligen Brendel.
Under mer än 20 år hade Gluck skrifvit sina operor i det italienska maneret.
Visserligen framblixtradc på många ställen lians originela snille, men i det hela
vidhängde han dock den till stereotyp vordna formen, som småningom urartat ända der-
. • » • 4
hän, att den, ulan ringaste sanning i uttrycket, stod i skarpaste motsägelse mot allt
rörligare dramatiskt lif. Han vandrade i Jomellis och Pcrgolescs fotspår. Likväl är
det ganska troligt alt fröet till den stora idé som han sedermera så lyckligt utförde,
redan länge legat hos honom forborgadt. Sin mognad närmade sig denna tanke icke
forr än omkring år 1760 eller 1761, serdeles efter hans sednaste återkomst från
Italien. Under sina theater-arbelen för det kejserliga hofvet i Wien umgicks han med
dessa högre planer. Tillbringande sitt lif lyst och tillbakadragen i en trädgård nära
intill hufvudsladen, mognade hos honom tankar, hvilka åt den dramatiska musiken i
sin samtlighet skulle gifva en alldeles ny riktning. Långa år af irringar hade varit
nödvändiga för alt ändtligen bringa denna nya insigt till full klarhet; han skulle förut
icke ha varit beväpnad hvarken med den energi, hvaraf gjordes behof för att med hela
-operaverlden begynna en strid på lif och död, eller med denna viljans jernfasta
ihärdighet, som för en sådan strids fortsättande erfordrades. Frågan gällde alt adla
operan till ett helt poetiskt-musikaliskl konstverk, den gällde den vigtiga omständigheten
att uppnå dramatisk sanning och följdriktighet, dramatisk karaktersteckning. Sina ideer
häröfver meddelade han den af honom högt ansedde operaförfattaren Calsabigi, hos
hvilken de funno mycken anklang, Dock fordrades i deras utförande varsamhet, for
alt ej genast alltformycket slå det hittillsvarande for bufvudet; och fabeln om Orpheus
och Euridice lemnade härtill ett ganska lämpligt stoff. De åt sångarne hittills
tillerkände prerogaliver kunde ännu i delta verk i viss mån medgifvas, ty hvad som, enligt
den nya principen, i hvarje annan persons mun hade varit en osanning, kunde dock
hos Orpbeus vara en sanning och man kunde sålunda i delta hänseende ännu gifva
efter för de italienska fordringarna; men i chörerna framträdde den nya principen fullt
Det är en utomordentlig skillnad mellan dessa chörer och den dåvarande
italienska operans; här är allt slående, karakteristiskt, af en sanning som den
förvånade verlden dittills aldrig i någon opera förnummit. På delta sätt förstod Gluck att
medla, att mildra väunernas af den Italienska principen motsägelser och alt bana väg
åt sig för de stora skapelser som bärefter skulle följa.
afgörande.
tycks afvetat densamma) bar rätt i sitt käcka påslående att teckningen af sådane karakterer
som Leporello, Zerlina o. s. v. varit Tor Gluck »omöjlig».
’) Andra säga: år 176i, men det lorra årtalet är sannolikt rättast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
