Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värma m. m. hvarfor man också Iiillnl pa all forlikna dem vid marmorbilder, plastiska
• # ’ • i
som dessa, men äfven lika kalla och orörliga; dock är troligt all dc som säluiida
dömma aldrig hört lians arbeten finn scenen, eller, läsande partiturerna, saknat
förmåga all derunder tänka sig denna musik förflyttad från papperet till tiljan oeli der
återgifven med fullständig tlicatralisk utstyrsel. Endast sålunda vill Gluck emellertid
blifva bedömd ; ty han skref sina verk uteslutande för llieatcrn och med beräkning pa
9
dess biträde, ’’’lians bilder”, säger Marx, ”äro så uttrycksfulla, all man i musiken
skönjer till och med antydningar på dc spelandes gester*)”. — Yrore nu dessa bilder
i sjelfva verket så ”kalla” och ”orörliga”, som de ofvan antydde konstdomarena
förmena, huru hänger det dä tillhopa med sannar, konstdomares loford öfver Glucks
förmåga att skapa karakterer, att till åskådning bringa mäktiga passionerat verkligt substantiel
• ^ 9 9 t
hållning: föräldrakärlek, äktenskaplig kärlek, syskonkärlek, manligt mod, djerfhcl, vrede,
o. s. v., hvilka alla själsrörelser lian försäkras ha framställt med sådan nalursanning alL
intresset för hans skapelser aldrig kan gå förloradl?**) Aro ieke dessa skiljaktiga meningar af
beskaffenhet alt renlaf upphalVa hvarandra? Men om den sednare är den rätta — och att
den så är skall ofelbart vitsordas af en hvar som känner de förträffligt tecknade
karaklercrna: ”Iphigenia”, ”Clylemneslra”, ”Achilles", ”Orestes”, ”Pyladcs”, ”Alccsle”,
”Armide”, o. s. v. — så förfaller ju också den förra alldeles och hvad de lärda
herrarne kalla ”monotoni”, ’“bristande lilsvurma’’ etc. är i verkligheten icke annat än
« «
resullaterna af denna beundransvärdi stränga cousequens Gluck städse iakttog och
hvarifrån han af inga yl t re lockelser någonsin lät förleda sig all afvika. All komma
sanningen så nära som möjligt var hans stora mål, och ”hittills” — säger åler Marx
— ”har ieke någon componist funnits, som lor detta, ständigt i ögonsigte behållna,
mål så djerft lösslitil sig från allt sedvanligt, omtyckt eller eljest lockande”. Dcrifrån
härleder sig äfven del höga allvar som råder i hans verk. Sådant höides också de
idealiska gestalter han hade att måla; ej så till förståendes likväl som om vi här
fattade ordet ”allvar” synonymt med en viss slräfliet eller trumpenhel; långt derilrån.
Ilans ‘“Hercules” t. cx. (i Alceslc) uppträder som en lefnadsglad ung lijelte, hvilken
med fullt förlitande på sina afsiglers renhet, frimodigt trotsar sjelfva tarlnren; ”Hidraol”
(i Armide) är, innan hans förmåga såsom» trollkarl lages i anspråk, en godlynt, med
den unga sköna Armide gladt pjoJlrande gammal • farbror; dc Gluekska ballct-nuinrorna
andas, der så påfordras, idel friskhet och lifiighct; men allvaret, enligt var mening,
ligger i föraktet för detta småpjåsk — om del tillätes oss nyttja ett så hvardagligt
ord — som, för alt smeka publiken , ej sällan framslicker i mänga andra, äfven
utmärkte, mästares arbeten, — i del orubbliga qvarblifvandet vid den en gång utstakade
planen — i de stora, concisa, alltsägande dragen — i den analoga eoloriten. Man
känner sig vid studerandet af Glucks operor ovilkorligen Hyllad tillbaka till den lid, i
hvilken deras fabel spelar och man kan näppeligen tänka sig möjligheten alt hans hjeltar
och hjelliuiior i verkligheten skolat uttrycka sig annorlunda äu på det sätt han
au-gifver. Grélry har i delta afseende ett ganska triiflande utlåtande: "När jag första
*) Sådana antydningar kunna
| « . » • g
fästes dock i allmänhet log a
**) Breudels »Vorlesungen». i
varsnas ii Tv en i Muzarts <>ch <t’Altiyrucs ttiealerverk.
uppiuii rksninliet d er v i d.
Ik*k lagligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
