Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Humoristen villibr hans begäran, och liil följe deraf läste man dagen derefter på
affischen följande meditation:
Hvarje menniska låter sig angeläget, vara, alt man inte må kunna hatva något
alt säga efter honom ; en sufflör må vara aldrig så rättskaffens, alltid skall man dock
ha något alt säga efter honom, och rätt ofta just icke för vackra saker! Min ställning
vid theatern hör till én af de, .åtminstone öfver podium, upphöjda; Jag är en man
som äger ett visst inflytande: De stoltaste hjcllar, de hnlstarrigasle tyranner se sig
ofta nödsagade att ögonblickligt följa milt råd. Ehuruväl sjelf i behöfvande
omständigheter, har jag mången gång hjelpt kejsare och konungar ur deras iråkade förlägenhet.
Sufflören är egenleligcn theaterns president eller främstsittande person; sufflörslaket som
hvälfver sig öfver honom, liknar hufvudskåleu öfver en hjerna, ur hvilken hvar och
en hämtar sina tankar. Jag är skaldens bokhållare och vakar deröfver all icke ett
enda ord förfalskas. Jag är en theaterläkare, som oupphörligt ger skådespelarne in
åtskilliga doser af deras roller. Högtaklade publikum! — vi äro alldeles obekanta med
hvarandra, på sin höjd* har ni] hört om mig genom tredje man. Anse icke min person
for så alldeles ulan vigt; ehuruväl sall att verka på en inskränkt plats, spelar jag
dock alla roller. Eljest är sufflören en benefice för skådespelarne, men i dag hafva
skådespelarne den godheten att vara cn benefice för mig, och jag tillåter mig, alt med
ofvannämnde suffleringar uppmuntra publiken att infinna sig på min recell. Höga,
vidt-aktningsvärda, Höglaklningsvärda Herrskaper 1 jag sufflerar ännu en gång: kom t
hafven, mig i minnet, och låten mig icke blifva er umbärlig!
Data till Haydn’* Oratorium 9Skapelsen .*
Då Joseph Haydn componerade ”Skapelsen", hade han uppnått sitt
scxlionde-sjelle Icfnadsår.
Texten, hemtad utur första delen af Milton’s "Förlorade Paradis", och
ursprungligen sammanställd på Engelska språket för Handel, lades vid dennes död (1759)
åsido. Först under sin sednaste vistelse i London, fick Haydn kunskap om densamma,
ocb Gerbcr säger uttryckligen i sitt "Lexikon der Tonkunsller": alt mau hade
Öfver-lemnat texten åt honom till composition, men att han tvekat att bestämma sig derfor.
Haydn medtog den emellertid till Wien i Augusti 1795, der den store konstvännen
%
van Svieten öfversatte ocb bearbetade densamma för honom.
1 April 1798 hade Haydn sitt verk färdigt, men han var en lång tid obeslutsam
om han först skulle låta uppföra det i Londou eller Wien. Det var då som tio män
ur den konstälskande Österrikiska adeln sammanträdde, och genom ett IvekiigL (attadt
beslut tillförsäkrade den Tyska Kejsarstaden äran af att hafva varit den förste stad
som i tonkonstens museum introducerat delta odödliga mästerstycke.
Och med hvilken storartad liberalitet gingo icke dessa mæccnater till väga!
De honorerade mastaren med 700 Dukatcr lör originalpartilurct, bestredo
samtliga omkostnaderna i och för nppförandet deraf, och skickade honom såsom gåfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
