Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hade han redan förut varit cn svänga re, så blef han nu, for alt döfva sin
själs-ångesl, totalt liderlig. Delta förstörde honom ändtligen till den grad, att han måste
göra bankrutt.
”Pfui! was a Saudirektion! Wasa Lumpen karl!’’ utbrast han bekymrad, då
äfven det sista medlet till hans räddning felslagit honom, och ingenting mera blef
honom öfrigt än en liteu anspråkslös kammare i det af honom sjclf uppbyggda stora
teaterhuset au der Wien, der han knapphändigt le Ide af en liten pension, som
uicdlem-marne af logen ”Saukt Joseph" hade auslagit ät honom.
Uti denna kammare sall han i många är i en länstol, hufvudet beläckt af eo
serviell, såsom af en slöja. Besöktes han af en bekant eller en resande,, så
upplyf-tade ban servietlen, så alt mau kunde se hans bleka iusjunkna ansigle, och frågade:
”har ni känt min vän Mozart?” — Sedan man bejakat eller nekat — det var bouom
lika mycket — så fortfor han : ”Jag är Fapagcno, den förste, den aldraförsle
Papa-genol pfui, pfui! Was fiir a ne Saudirektion, was Jur a gräulicher Lump!"
Så lorlfor Schikanedcr i många år, til] dess döden förbarmade sig öfver honom.
År 1854 anhölls i Regensburg offentligen om understöd för ett par gamla
sjukliga makar; mannen räknade 77 år och hette Eickhof, och hans hustru, en 74 år
gammal gumma, var Schikaneders dotter, densamma, som vid Trollflöjtens första
föreställningar hade sjungit forsla genien. Mozart hade vid första föreställningen under
mellanakten klappat henne på kinden och sagl: ”bra, Nannerl! af dig kan det bli
något med tiden!” och verkligen blef det af henne en god sångerska, som mången
äldre tealervän lärer minnas med nöje. Tyvärr måste äfven hon plikta för sin
faders skuld.
I f
I
Förlorade nummer ur Trollflöjten. Mozart delade med flera stora män den
egenheten att foga bry sig om livad det blef af hans arbeten, sedan han slutat dem. Af
sina flesta operor egde han hvarken original-manuskriptet eller en afskrift, och om han
än ofta fick anledning att beklaga delta förhållande, sä tänkte han dock aldrig på att
förbättra det. Så hinge hans fäder ännu lefde, sände han honom alltid hvnrje verk, så
snart det var fulländadt, och den gamle Mozart ombesörjde då korrekta afskrifter ocb
förvarade sorgfälligt originalel; meu efter den gamles död hade Mozart ingen som
öf-vertog delta bestyr, och vi förskräckas då vi höra, hvad i afseende på Trollflöjtens
original-partitur Schikanedcr sjelf helt öppenhjerligt berättade den bekante, numera
af-lidnc tenoristen Julius Miller. Då denne ncmligen första gången kom till Wien, besökte
han den ännu vid fullt förstånd Icfvandc Schikaneder. Samtalet föll snart på den i
hela Europa berömda Trollflöjten, och Miller bad Schikaneder om några meddelanden
rörande operans tillkomst, hvarpå denne svarade: "Ja, vel ni, derom är icke mycket
all säga. Jag gaf Mozart lihrellen, för att han skulle sälla.den i musik för min
teater, och han tog också ihop med den och höll på ined arbetet cn 8 veckor eller längre,
ändtligen kommer han med två tjocka partiturer, en för hvar akt, när jag får se dem
blir jag förskräckt, ty jag tänker genast: det nr mycket för mycket för mig! och
sedan han hade spelat musiken för mig, kasserade jag också riktigt hälften och sade
honom: Bror lilla, allt det der kan jag inte nyttja, del måste bort!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
