Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spohrs berömda sångscen-konscrl är i sanning ej skriften för alla violinvirtuoser,
ty den erfordrar på samma gäng en teknik och ett föredrag, som sällan nog träffa*
tillsammans. Man hör ofta omtalas svårigheten for den ulöfvande konstnären att i
den komposition han ämnar föredraga, uppspåra författarens mening, d. ä. utfinna ett
foredragssalt, som för detta verk, till följd af dess karakter och lynne, skulle vara
• •
del enda, uteslutande rätta. Ar nu en sådan absolulism i allmänhet sällan att antaga,
emedan den för mycket hämmar den individuella uppfattningen, så är den minst
tänkbar i kompositioner af mera fantasi- än forståndsnalur. En bild, som bär känslans
och i fantasiens uttryck, måste återspeglas i den ulöfvande konstnärens själ, som vid
reproducerandet gjuter sin egen kolorit öfver densamma; denna kolorit kan sålunda
ej fixeras, utan varierar tios olika individualiteter; dock blir den hos den sanne
arlisten alltid på en gång poetisk och öfverensslämmande med grunddragen
Delta ha vi ock funnit i Maria Seralos föredrag af den Spohrskn konserten.
Mången skall spela den med mera fysisk, men måhända mindre intensiv kraft; visserligen med
mera djerfhet och energi, men kanske ej med den fina poesi, som aldrig öfverger
Maria Seralos violin. Del är ej öfverflödigt att nämna det hon med utmärkt renhet
och säkerhet ålergaf de svåra passagerna, dubbeldrillerna, oktaverna, m. m.: det har
nemligen händt virtuoser, stadgade till både ålder och rykte, alt hafva misslyckats i
delta hänseende. • ’ *
Soirégi/verskans öfriga nummer: Ernsts bekanta elegi, en romans af Vieuxtemps,
en Andante och Rondo af Bériot samt en konsertfäntasi af Alard, spelades med
verklig virtuositet, möjligen med ännu friare uppfattning än det törsta numret. Att
publiken gjorde den utmärkta talenten ail rättvisa, behöfver väl ej sägas.
Man hörde dessutom af hr Willman med väl artikuleradl föredrag ett
genomkom-poneradl stycke (Lc Maine) af Mcyerbecr, tillsammans med br Arlberg två
glunlnum-mer och med M:l! Lindahl clt par dueller af Josephson, livarförutan M:II Lindahl ock
gaf ett par visor till — bästa allt mottaget med rättvist bifall.
Underrättelser frun In- och Utlandet*
I I »
Stockholm. Vid kongl. operan äro flera ganska intressanta nyheter under
förbe-delse. Främst nämnes den länge väntade och efterlängtade Oboron, af Weber, Grétrvs
mästerverk, Richard Lejonhjerta, m. fl. Derjemte nämnes en operett "Tt’ol/hornel
från Ljungby "f af Gudm. Silverstolpe, musiken af en bland våra ulmärktare
dilettanter, lir Boman. •
Sedan vid kongl. teatern ”den Stumma” blifvit nedlagd, gilves nu med mycken
framgång Méhuls mästerverk ”Joseph i Egypten.” Vi återkomma härtill.
Det omtalas numera såsom säkert att kongl. teaterdirektionen umgås med
planen att innan kort på den lyriska scenen återupptaga ett af dess fordua största
praktverk: operan ”Gustaf Wasa." — Vi kunna ej annat än lyckönska direktionen till
denua storartade idee och äro öfverlygade alt det herrliga konstverket skall, i
flerfal-dig hänsyn, helsas med verkligt jubel. Dc musikaliska åsigterna ha visserligen sedan
Naumann skref denna opera,, myckel förändrat sig; vi äro nu inforlifvade med helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
