- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1857 /
350

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



mästare saml fick i denna egenskap mottaga (kl hedrande fortroendel alt förfalla
musiken tili berörde inauguralionsopera. Omständigheter, oberoende af Kraus, vållade
likväl all hans verk ieke kom att för detta ändamål begagnas. 1 stället gafs vid
palatsets invigning den 30 September 178*2 operan "Cora och Alonzo”, med text af
Adler-bt-tii och musik af lörrbemiilde, bil ålerkomue Naumann.

Nu, pä den nya praktfulla scenen kunde allmäniietens förnämsta älsklingsslycken,
de stora gluckska operorna, gifvas med dem fullt värdig utstyrsel och måste dymedelst
vinna ännu högre anseende än förut, konungen försummade ej heller något tillfälle
all ytterligare rikta denna scen med utlandets nyaste bästa operor, lålandc dervid lika
räll vederfaras de olika skolorna, under del han sjelf arbetade på en ny svensk opera,
hvilken i sig borde förena alit livad poesi, musik, dans- och dekoralionskonst hade
bäst all erbjuda. Delta stora verk framkom också eller fyra år och var den herrliga
’ Guslal Wasa”, med text af konungen och Kellgren, dekorationer af den utmärkte, för
detta ändamål år 1784 hilkallade fransvske målaren Jean Louis Desprez och en i
flere afseenden ypperlig musik af Naumann, som dermed afslutade sin direkta
verksamhet för Sverige, leinnnndc dock genom denna musik i värt land ett minne, hvilket
ännu icke alldeles försvunnit*).

Samtidigt med Nauinanns sednaslc hilkomsl eller kanske något förut, anlände,
äf-ven från Tyskland, en ung man, som här slog sig ned och blef med tiden en icke
obctjdnnde musikalisk notabilitet, säkerligen både i denna egenskap och såsom ett
original ännu af mången från ungdomsåren ihågkommen, nemligen den bekante Johan
Christian Fredrik Hrifjuer. Anställd som organist vid tyska kyrkan, fungerade han
tillika både som sangmästarc vid kongl. teatern och som altviolinist i kapellet. Hans
lalang som operakomponist gjorde sig likaledes snart bemärkl och redan 1787 blef
hans första här komponerade opera, ”Electra”, med bifall uppförd*1*).

Dock hade redan året förut öfver Stockholms horizont uppgått en musikalisk stjerna
af första storleken: den allbekanlc abboteu Georg Joseph, l ogier, som då liilkom för
all låta sitt ljus lysa älven öfver Nordlunden. Ocksu han anställdes soin
bofknpell-uiäslare, så alt det kougliga kapellet nu liadc icke mindre än fem sådana, förutsatt

’*’) Sjrlf fick lian dock aldrig tillfälle nit frän scenen Köra denoa sin musik. Se v. Bcscou’s biografi
«. öfver Frigel.

’) lläirner komponerade sedermera tvännc andra operor: »Alcides intriide i världen» och »Rrnaud»,
uppförde, den förre 1793, den xdnare 1801. samt biträdd« äfvro mrd komponerandet af musik
till åtskilliga piologer, gifua vid festliga lillfiilleti. Herr A. )Jan/ic/t% som i den underligt be
tillade boken: »Sveriges tonkonst och melodiska natinnal-dikt (?) antyder alt han ej känner UäfF
ners operor, antajrer doek alt de i estetiskt hänseende säkerligen uppvägas af den enda liila
men »snillefagra» (?) qvartellen : »Hulda Rosa, Ijiiiiln frågar», hvilken »behagens genius», tor
males ha »hviskat llälfuer i örat», och tyckes hr ål. alltså tio alt HätTner skrilviL denna me
lodi enkom till Atlerboios anförda ord. Förhållandet ar imellortid all densamma forekomme
just i elt af HöJJimrs tea/erver/ir, nemligen i eu prolog, gilVcn på nillitalel och finnes införd i
»Musikaliskt riilslordrif» för 179li eller 97 med de ursprungliga orden: »Milda hjerta, känn
. niiu låga» elc. Qvartelt-arrangcmenlel iir en sednare ålgärd: ursprungligen var denna melodi
ämnad alt sjungis solo HoOncrs afundsmän — och tian hade under siu Stockbolms-tid många
sådanc — ville för öfrigt, ehuru tvifvelsulau orättvist, alldeles fråukänua honom författarskapet
titt bero.da melodi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:24:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1857/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free