Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nsis 47 & 48.
1857.
NY
TIDNING FÖR MUSIK.
5:e Årgången.
Stockholm.
30 November.
En blick på tonkonsten i Sverige.
(Forts, från N:o 46.)
• •
Annu under elt decennium och något mera fick Gustafs daning forlskynda på
samma blomsterslröddn väg srfm förut. Af de nyaste sceniska tonverk, som utlandet
producerade och för mästerstycken erkände, hitforskaffades genast de bäsla, och dessa
beböfde icke då, såsom i sednare tider, vänta i åratal för all småningom, med långa
mellanskof, framkomma: fem, sex, till och med tio nya musikpjescr otu året kunde
deu tiden ganska väl medhinnas och ingen anledning är alt förmoda del man dervid
gick med hafs och slarf tillväga; tvärtom gifver allt tillkänna att inöfningen skedde
med både omsorg och förstånd, likasom aLI utförandet Iifvadcs af artistisk håg, takt
och hållning, egenskaper, dem vi vid nutidens representationer tveka oss icke alltid
igenfinna. Nya framstående artistnamn, som hulvudsakligen frän denna period hunnit
till oss, voro, bland fruntimren: heggc mamsellerna Wässelius, Franck och Aberg
samt af manspersonalen: Widerberg, Du Fuy *) , Deland, A bergson, Lindström,
Wikström och Berg m. fl. — Bland orkesterns personal, som eller Voglers bortresa,
leddes af Haffuer, då vorden ordinarie kapellmästare, förekomma de aktade namnen
Johan Bervald, Eggert, Crusell, Megelin, Hirschfcldt o. s.- v.
Men medan dessc konstnärer, h var i sin män, nit fullt verkade för ett gemensamt
mål: den fortfarande blomstringen af hufvudstadens opera-teater, stod utom densamma
cn konstvän , som redan före denna period, under och långt efter densamma genom
sin verksamhet väsendlligt bidrog till tonkonstens allmännare spridning inom fädernes-
• V o
landet. Denne konstväns namn är oss redan bekant: det var Olof AhlstrÖm. Icke
blott genom egna kompositioner, bvilka vunno stor popularitet ocb den tiden, då en
*) Denne om den svenska lyriska scenen sedermera så forlj cn le man amanae uu aiociuinim
efter Gustaf lll:s död, då han anställdes först som knmmarmusikns (violinist), oeh sedan s<
konsertmästare vid det Kongl. hofkapellet samt uppträdde derjemte som sångare nch skå<
I f V M 1 • A« • • I la*. » v #• « • • Orv •
s
h
UIIIUUV11« V v u V« U li ^ I« åi V I !%«• V < » V/ 1 UV III Vi ll jr i • m un V ’ .| ^ U U |l |J^ I i * ’ V/ ■»
pelare. Hans talanger i förening med ett skiint \tlre h de tinaste umgängesgåfvor gjor
lonom till en, serdeles för det täcka kiinet »farlig karl». Kör deltagandet i clt politiskt skäir
men i synnerhet för ett under skådespelarens mask vagadt lekfullt trots mot Konungen bl
han förvist ur riket omkring 1800 och reste härifrån till Köpenhamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
