Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till teatern och redan 1810 anbefallde han direktionen öfver densamma atl islåudsätla
operalokalen, for att dersliides ånyo tillfredsställa den konslälskande allmänhetens
anspråk på skådespel och musikverk i den högre stilen. Detta skulle imellerlid icke sä
lätt låtit verkställa sig, så framt icke då t. f. förste direktören, Öfversten m. m. A.
F. Skjöldebrand, troligen redan på förhand anande sakernas utgång, varit betänkt på
• *
och jemväl, fastän med mycken svårighet, lyckats att anlägga både sång- och
dansskolor till bildandet af ehörer och balletter, hvarförutan den större sångsccuen, vid
dess återöppuande, icke kunnat träda i verksamhet.
Nu, genom konungens ofvannämde befallning biel bokstafligen lil i spelet*).
Flere af de på pensionsslat förflyttade artisterna reengagerades och vunno förstärkning
genom nya medlemmar, bland hvilka i synnerhet den unga älskvärda Christina
Elisabeth Fröslind (sedermera fru Lindström) vid sitt uppträdande i hörjan af är 1811
uti titclrolcn af Micolo Isouards operett ”Ccndrillon0, väckte ett uppseende, hvarmed
något jemförligt icke i vår teaters annaler förekommer**). Stenborg hade väl redan
1809 lemuat scenen; men Karsten, ehuru icke ingående i direkt tjenstgöring,
uppträdde likväl då och då mot särskildi arfvode, och uti Lindström hade sångscenen
numera funnit en så i afseende på figur, som i svnnerhel röst fullgod ersättning for
Stenborg, hvilken han redan förut, eller före operans indragning, i åtskilliga roler
dubblerat. Kapellet, som, efter Häffners afgäng, en tid föreställs af Kammarmusikus Eggert***),
mottog nu eu ordinarie anförare i den från Italien eftcrskrifnc kapellmästaren hiister,
hvilken likväl ej länge här qvarsladnadc, hvarefler Du Puy, som, genom 1809 års
revolution finnande Sverige äter tor sig Öppet, hit tillbakakommit och ånyo blifvit som
skådespelare anställd, år 1812 utnämdes till hofkupellmästare.
Ilade tonkonstens vänner länge måst umbära njutningen af scenisk musik i deu
högre genren, så fingo de nu full godtgörelsc för denna afsaknad, då redan
sistberör-de år man här fick i sin helhet höra en af de yppersta operor soin någonsin blifvit
skrifna, nemligen Moznrts ”Trollflöjten”, och hvarldera af de följande Lvänne åren
utmärktes genom andra skapelser af den odödlige mästaren, nemligen året 1813 genom
den herrlige "Don Juan”, i hvars litelrol Du Puv hade som skådespelare och sångare
firade sin största triumf och ej af någon sednare artist pä vår teater blifvit ens på
långt när uppnådd, mindre öfverlräflad, samt året 1814 genom deu österländskt
glödande ”Enlevcringen ur seraljen.” Flera, både den nästföregående tidens och
samtidens skönaste musikaliska produkter slöto sig vänligt till de Mozartska jätteverken,
så alt det första decenniet cilcr operalealerus restauration tillika torde, livad värdet
och mängden af der införda konstverk beträffar, kunna skattas såsom ett af dess
mest lyckliga.
• ••
*) Del hör ej till närvarande öfvorsigt atl redogöra for de många svårigheter i ekonomiskt
hänseende, hvarmed den kongl. teateiinrättningen sa vä I vid detla ti 11 ful le, som både förut och flere
guuger efteråt hart ult kämpa och hvilka föranled! åtskilliga mer eller mindre lyckade
förändringar i grunderna lör dess bestånd.
*) Del • och för sig sjrlf intagande stycket vann genom hennes spel en alldeles oerhörd framgång
och föranledde en hel «litteratur«, som under titel »Ceudrillnnjnnu» samlades och utgafs
näm.la år.
) Författare nf den allmänt bekanta pinkliga melodien till sången: »Upp bröder, lör Konung och
fädernebygd !• etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
