Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
• ^
grund-lyps, koralens, rätta behandling tycktes vara enkom danad och i dessa afsecnden
här i landet hittills ej blifvit uppnådd*).
Ett annat verk, slående på visst salt i sammanhang med det nyssnämda, var
"Svenska folkdanser", utgifna, som vi tro, af Ählslröm och — ålmiostone lill en del,
om icke i sin helhet — äfven af honom harmoniserade. Också denna samling gjorde
sig fortjent af synnerlig uppmärksamhet och innehåller rika malerialier for bedömandet
af det svenska folklynnets egenheter, uppenbarade i toner.
Men om den vackla nationalkänslan sålunda af upplifvade minnen från fordom
mottog tröst och välgörande näring, och om de män, hvilku, vårdande den heliga eldeu,
dermcdelst afsågo icke blott ögonblickets, ulan, med siareblick, jemväl framtidens
be-bof, så kunde, å en annan sida, lika litet fela alt ju stundens entusiasm, allt högre
upplågande vid hvarjc förnyad t budskap om Carl Johans lysande segrar i Tyskland,
skulle i toner söka sig luft, som alt dessa toner, under sådana förhållanden, måste andas den
renaste inspiration. Så uppslodo då dessa, till både poesi och musik så herrliga studentsånger,
genom livilka deu uuge Atlerbom och den gamle, men lill själen ännu alltid unge,
HäfTner eröfrade de skönaste lagrar och för Sverige blcfvo ungefär hvad Theodor Kör-
ner och tonsättaren till dennes patriotiska sånger, Carl Maria v. ft’eber voro for
• •
Tyskland. Annu efter så många år ljuda dessa grund-lyper för de sednare
studentmarscherna så friska och ungdomliga, som vore de skrifna i går och tala till våra
känslor med samma väldiga språk som (ordom. Må vara att ungdomsminnen kunna
hos en och annan i någon mån bidraga till den höga fröjd dessa toner, hvarje gäng
de få förnimmas, framkalla; men vi ha iakttagit all äfven bildade utländningnr, hvilka
naturligtvis icke ägt dessa minnen, likväl vid åhörandet af t. ex. sången: ”Under Svea
baner", eller ”Samloms bröder kring frihetens fana”, eller — och framför alla —
"Vi-kingasälen", blifvit af dem på ett alldeles eget sätt berörde, förklarande att motbilder
dcrlill svårligen annorstädes slå all finna.
M «
Olverbufvud ägde Atterboms och hans medarbetares i "Poetiska kalendern"
skaldestycken, fastän af den tidens rigorister mycket och till en del visserligen icke
orättvist klandrade lör öfverdrifter och en mängd intet sägande floskler, likväl ett företräde
framfor den äldre skolans i allmänhet, neniligcn deras lämplighet för musikalisk
behandling. Också underläto komponisterne icke alt lör sådant ändamål göra dem sig
till godo och, jeinte HäfTner, upphämtade Nordblom, Arrhen v. Kapfclmann och
blidberg ur denna kalenders serskilda årgångar förträffliga texter till sina skönaste
tondikter.
Vi böra ej heller underlåta alt bland märkliga data, tillhörande denna period,
omförmäln uppkomsten i hufvudstadeii a( det sedermera sä bekanta och rättvist berömda
"Harmoniska Sällskapet". — Likasom göthiska förbundet, hade delta sällskap
hufvud-sakligen en persons nit alt tacka för sin tillvaro ocli denna person var d. v.
rådmannen, sedermera lagmannen, borgmästaren och riddaren Johan Anders Biörk.
*) Om HaKners fortjenster med hiinsigt lill våra folkmelodiers harmoniska behandling kan vidare
läsas i Gryers forelal lill l:a delen af ofvannumde samling. — Efter denna ha under åico 1834,
37 och 42 utkommit »Svenska furnsåuger» 3:ne hand, utgifna af A. ,/. Arvidsson, mera
värde-rika dock i afseende pä sjelfva poesien, iin musiken. Deremot ega do (lesta bland de af herr
Richard Dybeck i tidskriften »Runa» meddelade folkmelodier högt värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
