Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillåtelse i detta afseende, ulan tog raskt sill parti, inköpte en ledig tomt vid lilla
trädgårdsgatan och började med rastlös verksamhet byggandet af sin leater. De
ekonomiska förluster han dymedelst tillskyndade både sig sjelf och andra, Ii vilkas
förtroende han, såsom en "nationens man”, försiat 1 tillvinna sig, höra ej hit. Nog af:
lea-lerbyggningcn blef färdig, en sfor både teater- och orkesterpersonal, den sednare
under anförande af Jakob Niklas Ahlslrom, som från sin lugna musikdireklörsbefatluing
vid Westcrås gymnasium lockades hit att öfverlaga berörde chefskap, hopsamlades inom
kort och den 8 November 1842 öppnades den ”Nya teatern” med en tillfällighelspjes
af Onkel Adam och Lings sorgspel ”Agne”, till hvars körer (några andra sängpartier
förekomma der ieke) bemälde Ahlslrom skref musiken* *).
Del säger sig sjellt att en så i hast frän alla väderstreck sammanrafsad trupp
icke genast skulle annorlunda än approximativt kunna uppfylla en mera bildad smaks
fordringar, i synnerhet som teaterns stiftare, hvilken tillika blef dess föreståndare,
oak-tadt all siu entusiasm för saken, likväl sannolikt saknade liera för en leatcrinrätlnings
styrande och befordrande till högre utveckling erforderliga insigter. Icke dess mindre
gåfvos redan under inrättningens första tider, ett par verkliga sångpjeser af inhemskt
upphof, Ii varvid förbemälde Ahlström fick tillfälle i dagen lägga sin icke obetydliga
talang som komponist. Sedan teatern öfvergålt i andra händer och nödiga
puriflkationer i alseendc på personal, m. m. skett, kunde större och mera värdefulla saker
åstadkommas och säkerligen minnes ännu mången med nöje den lid då, bland annat, del
intressanta skådespelet: ”Kingarcn i Nötre Dame” med en i mänga delar ganska god
musik af merbemälde Ahlström, samlade en både talrik och bildad publik inom denna
skådebanas murar. Flerfaldiga andra stycken, alla med al samme Ahlström antingen
komponerad eller arrangerad musik bevittnade ytterligare denne tonsättares fyndighet,
men en lynnets oro och den brådska, hvormed lian städse nödgades arbeta, i samband
med andra omständigheter, vållade också alt hans kompositioner i allmänhet endast
blefvo — för att låna en tanke af Geyer — ”Stycken al en tonsättare, som aldrig
var del helt.” Ilade honom förunnats att under mera gvnnandc yttre omständigheter
lä arbeta i lugn, skulle möjligen hans produktioner också blifvit mera konstnärliga,
mera ryktade, mera ansprak egande att berättiga sin upphofsman till elt^rum bland
Sveriges bättre komponister**).
Då, 1848, en Italiensk teatertrupp hitliinde lör att. gifva lyriska representationer,
uppläts denna leater vissa dagar i veckan till dess disposition. Nu inträlTade ett
sannskyldigt boulevcrsement i tealerviig och sällan torde svenskarnes af älder bekanta
hängifvenhet och blinda beundran för allt utländskt ha framträdt i bjertare dager än
vid detta tillfälle. Den förtjusning italienarne väckte var gränslös: höga som ringare
inbillade sig vara lika betagne och lemligen allmänt hette del alt man nu först fäll i Sverige
*) Musik till detta soigspel var redan långt förut författad af Arrhhi v. liapfetmann. IIvarför denna
icke begagnades är oss obekant.
*) Bland Alilströins förljrnsler bör räknas lians uppsökande och arrangerande af en stor mängd
folkmelodier, ehuru, beklagligen, iifveii här den brådska, hvnrmed lian städse giek eller, kanske
rättare, niitlgades gå till väga, alltför ofta är synbar. Ilans opera »Alfred den store,* kompo-
nerad redan lure hans uiistäliaiug i bufvudsladeu, ur uss fullkomligen obekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
