Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTEN TILL SÖNDAG
33
inte bli annat än dålig tur. Jag har vela att vi skulle
anmäli prästen för direktionen, men Betty säger, att
hon kan råka å komma dit fler gånger och det är
inte värt att bråka.
— Vad säger mannen? frågade jag.
— Min gubbe? Han är död för länge sen, och
inte hade han sagt någe ändå.
— Ja, jag menade Bettys.
Fru Lundström svalde litet, så sade hon:
— Inte är hon gift, vad tror frun. Hon ville inte.
Hon ville ha sin frihet. Va tycker frun, som är bildad,
att vi ska göra?
Jag lovade att följa med Betty upp till prästen, om
fru Lundström bara ville hämta henne. Hon störtade
åstad och Roald stannade hos mig. Jag tror inte han
tyckte riktigt om mig, jag kände ju inte hans vanor,
kunde heller inte riktigt tyda hans order. Dessutom
tvättade, smorde och pudrade jag honom, vilket
förvisso icke ingick i hans vanor. När jag betraktade hans
lilla flådda stjärt och övriga ömklighet, måste jag
tänka på min egen unge och hur långt hon avlägsnat
sig från sitt absoluta beroende av mig. Nej, det är
sant, jag skulle ju inte tänka på allt detta, men jag
kan inte hjälpa, att det kommer över mig ibland
ändå. Jag tänkte på mitt enda barns tvåmånaders
3. — Wägner, Natten till söndag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
