Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18 februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
ELIN WÄGNER
— Ja, men ni har inte tagit dem rätt den här
gången, sade hon.
— Nej kanske, men så ser man lite på dem och
småler och vädjar till deras ridderlighet, det slår inte
fel. Medan jag sade detta, var jag egentligen alldeles
oerhört orolig över att jag inte fått brev från den
viktigaste av dem på en hel vecka.
Advokaten svarade ingenting på mitt skryt. Till slut
måste jag fråga, om hon fått den där förklaringen på
mitt handlande, som hon letat efter.
— Ja, till övermått, sade hon.
— Vem då av? frågade jag häftigt.
— Ta det lugnt fru Magni, jag måste ju gå till dem,
som lämnat intyg åt motparten.
— Lyssna till jungfruskvaller?
— Det kallas inte så på juridiskt språk, när det
är edligt styrkta intyg. Jag frågade den där fru
Anderson, den förra jungfrun, som vittnat om ert
förhållande till fostersonen, och då — ja det kan väl hända,
fru Magni, att hon pratat bredvid mun — men i alla
fall, så sa hon, att den historien om tyska pojken
talte ingen om numera, utan nu gick talet om förste
stadsläkaren.
— Nå än sen, sade jag, jag skall gifta mig med
honom. Vad är det för ont i det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
