Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
ELIN WÄGNER
Ja, då tog han tillbaka, då lovade han att aldrig
ta sig en annan kvinna, kanske lovade han mer ändå,
som jag inte uppfattade.
Det var inte så noga med eder denna natt, man
tyckte man kunde hålla vad som helst, livet var ju
ändå slut.
Landskapet belystes av en halväten efternattsmåne,
när han till slut lämnade Stenbro. Jag stod på min
trappa i den hårda vinternatten och såg hans långa
gestalt försvinna ur mitt liv. Då märkte jag att han
svängde runt med käppen ett par tag, och förfärad
undrade jag om han var glad? O, han fick inte vara
glad, då jag var vild av sorg. Jag sprang efter honom,
ropade hans namn och frågade: — Är du glad?
Ingenting kunde vara mer stillöst än detta. När man
med högtidlig ed lovat, som jag gjort, att icke mer
söka kontakt med en person, så springer man inte
efter honom fem minuter senare.
Han stannade käppens glada svängningar, vände
sig om och sade: — Nej, jag är icke glad. Men jag
vill bara säga dig, att om du bryter dina löften, så
kommer jag att betrakta mig löst från mina. Gå in,
du förkyler dig. Och så försvann han. Inte anade jag
då, att hans nästa replik till mig två månader senare
skulle bli ett körsbärsträd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
