Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5 mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTEN TILL SÖNDAG
121
luckrar upp jorden och förbereder den på detta enkla
vis för sådd, och då är jag en mycket duktig
daggmask och sätter min ära i det.
— Du pratar, Karola, sade jag, du nöjer dig inte
med det, inte ens med att vara ordförande i
daggmaskarnas fredsförening, om jag känner dig. Du måste
vara trött just nu, du talar som en trött människa.
Jag var djupt olycklig och skamsen över att jag
varit med om att göra Karola trött och ledsen. Jag
var tydligen av de ljumma och skenfredliga,
salongspacifist och namnkristen, allt vad Karola måste hata.
Jag sade henne det, och mitt erkännande retade henne
så, att hon blev alldeles svart i ögonen.
— Det vore så gott att ge upp, sade hon och satte
på hatten.
— Vad? Mig?
— Dig och allting.
— Vi är omöjliga, åtminstone i Broköping, sade
jag, men ge inte upp ändå, det bleve så enformigt.
-— Det är nog inte ni som är omöjliga, sade hon,
och förargelsen slog över i vemod, vilket var tusen
gånger värre. Det är jag, som är omöjlig. Ingen är
opåverkbar, men det behövs en oerhört stark påverkan,
och min kraft förslår ingen vart. Jag talar, orden för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
