Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9 mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
ËLIN WÄGNE]R.
— Ingalunda, sade jag, jag har glömt vad de hette,
och hur de såg ut. Men hur har advokaten kunnat
spåra upp detta, det kallar jag genialiskt.
— Jo, sade hon, jag sade mig själv, att det var
tänkbart, att bland sex målare kunde finnas en
konstnär, och så tog jag reda på deras namn och vände
mig till en sakkunnig. Och verkligen, vi hade tur. De
fem var klåpare men den sjätte ett geni. Och
händelsevis har ni två tavlor av honom också. Jag har tagit
hit dem och hängt upp dem, vill fru Magni se på dem?
Ni bör ju ändå ha sett dem, nu när jag breder ut mig
över er urskillning även på detta område. Jag är
själv alldeles förtjust i dem, sade hon.
Vi beskådade dem, de voro i mitt tycke förfärliga.
— Vill advokaten ha den i present ni tycker bäst
om? frågade jag.
Hon rodnade av glädje, den lilla flickan. Och sen
smygtittade hon på dem under hela konsultationen.
Jag berömde henne med uppriktigt hjärta för
hennes skrivelse. Jag sade, att jag välsignade henne för
att hon varit advokat hittills, men att jag önskade, att
jag kunde honorera henne så bra, att hon finge ägna
sig åt sport och handarbeten och oskyldiga böcker för
all framtid sedan hon vunnit min process. Ty jag
tyckte synd om henne, att hon skulle veta så mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
