Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15 april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
ËLIN WÄGNE]R.
är färdigt. För att inte ändra mitt uppförande, så
att hon kunde bli varskodd, inbjöd jag henne att dela
min första frukost, som jag brukar göra.
Jag smög mig till att se på henne ibland och var
förvånad, att jag aldrig förr sett att hon såg lömsk
ut. Aldrig hade jag heller förr undrat över att hon
frågade så mycket. Vad jag gjort i går, om jag träffat
några lustiga människor, det brukade ju alltid hända
mig så mycket.
Det föll mig in att lägga en fälla för henne, och
jag uppfann en historia i vilken den högst oskyldige
kaptenen på färjan spelade en roll. Om jag tvekat
en sekund förut, så var jag nu klar med henne. Hon
var ingen skicklig spion. Det ska vara en sån som
jag, som låter lura mig.
Slutligen var det så otäckt, att jag reste mig,
lämnade min frukost och gick. På köksbordet låg den
nyckel fru Lundström brukade använda för att kunna
komma in utan att jag skulle behöva stiga upp om
rnornarna. Jag har verkligen gjort det lätt för mina
fiender. Nu tog jag nyckeln och gav mig ut på min
morgonvandring. Jag ville aldrig se henne mera. Det
är för otäckt med människor som lura på varann, som
bära på outsagda saker i den dagliga samvaron. Hur
det än går för mig, tänkte jag, så vill jag ut ur denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
