Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26 april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTEN TILL SÖNDAG
207
hålla ordentliga priser. Han vädjade till Artur,
angelägen att bli uppmuntrad: och nog ska väl det gå?
Då Artur inte svarade så mycket, vände han sig
till mig. Det skedde utan synbar förlägenhet. Om
jag hade barnvagnen att tänka på, så hade han sitt
stora företag, under den här vandringen glömde vi
båda att vara generade.
Artur tog mycket noga del av det hela och kom
både med beröm och ändringsförslag. Han höll på att
ett och annat kunde förenklas. Det är inte det här,
som är så viktigt, sade han flera gånger.
I stora huset voro ännu inga andra möbler än en
korgmöbel på verandan, som var min, det föreföll
så eget. Murarna hade just slutat och målarna höllo
på av alla krafter. Överläkarens blivande
mottagningsrum var färdigt men även det tomt. Jag var så
trött, att jag kunde ha satt mig i ett hörn på golvet.
Där var annars utomordentligt vackert. Han hade
låtit göra uthuggningar, och vattnet glimmade där
nere under oss i vårsolen inom en ram av
månghundraåriga, visa gamla träd.
Karola frågade hur han tänkt sig möblera här,
och det redogjorde han för. Det var så omständligt
det hela, att jag tänkte, jag går ut och sätter mig i
trappan. Men det gjorde jag inte, ty nu började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
