Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Matth. 18: 24 är talent återgifvet med pund
och i Luk. 19: 13 är mna eller mina öfversatt
med samma ord (pund), ehuru en mina ej
motsvarar mer än sextio kronor, medan en talent
går upp till framemot fyra tusen kr. Det
svenska ordet penning får tjena såsom
öfversättning af denarie (= 67 öre Matth. 18: 28), af
dubbeldrachma (= 1,33 kr. Matth. 17: 24) af
drachma (= 67 öre, Luk. 15: 8, 9). En stater
(= 2,67) får nöja sig med att heta ett mynt
(Matth. 17: 27). Ett ass (ungefär 6 öre)
återgifves i Matth. 10: 29 med en skärf, hvilket ord
åter i Mark. 12: 42 användes såsom öfversättning
af lepton (= 1/8 ass) samt i Matth. 5: 26 såsom
öfvers. af en qvadrant (= 2 lepta eller 1/4 ass).
Detta qvadrant återigen får i Mark. 12: 42 heta
ett öre. Det är ju alldeles omöjligt att i allt
detta upptäcka något spår af grundsats. Har
man tänkt, att de hebreiska eller grekiska
namnen skulle förekomma den läsande
allmänheten alltför fremmande och störande, hvarför
har man då på somliga ställen behållit dem?
Men har man ansett, att allmänheten skulle
tåla vid dem, hvarför har man då ej öfverallt
behållit dem? Och är det icke lika bra att t.
ex. sätta i texten, såsom det står: en stater
samt i noten förklara, att det är ett mynt
motsvarande 2,67 kr., som att sätta i texten:
ett mynt och i en not förklara, att det är en
stater, motsvarande 2,67 kr.[1]?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
