Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Det svenska näringslivets utveckling under åren 1859—1929. Av kommerserådet Martin Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bortse vi alltså från vårt lands läge och klimat, då torde det mesta, som eljest kan
komma på tal i detta sammanhang, hava ändrats under de sista sju decennierna.
Befolkningens storlek har ökats med något mer än 60%. Ar 1859, då Karl XV blev konung, ägde
Sverige en medelbefolkning av i runt tal 3,8 millioner, år 1928 hade denna stigit till 6,i
mill. Ökningen har endast tre gånger visat avbrott, nämligen åren 1868, 1869 och 1880.
Aren 1867 och 1868, länge omtalade, voro nödår, som åstadkommo stor utvandring, och
1880 var emigrationen större än någonsin, i det att 42,000 personer utvandrade. Ändringarna
i folkmängden bero av födelse- och dödstalen samt ut- och invandringen. Ar 1859 var
födelsetalet 35 %o, det högsta sedan 1825, talet har småningom minskats, varår 1900 27,o,
1913 23,2, 1919 19,8, steg så 1920 till 23,6 för att sedan avtaga i raskare tempo, så att det
1927 var nere på 16,i %o. Dödstalet visar en snarlik gång, vittnande om förbättrade
levnadsförhållanden och ökad läkarkunskap, talet var 1859 20,i %o, sjönk så sakta och
var 1917 13,4, steg så 1918, spanska sjukans år, till 18,o, men sjönk sedan och var 1927,
senast säkert kända året, 12,7. Emigrationstalen hava växlat mellan 0,i %o 1859 och 10,8 %o
1887, men håller sig nu efter världskriget, då Amerika infört invandringsbestämmelser,
mellan 1 och 2%o. Invandringen, immigrationen, har aldrig varit stor, endast ett år 1894
har den uppgått till 2,i %o.
Genom de stora folkräkningarna, som sedan 1870 hållits vart tionde år, erhållas
uppgifter bl. a. om befolkningens yrken. Följande tabell med siffror från alla folkräkningsåren
hittills belyser de olika näringsgrenarnas relativa betydelse.
Befolkningens yrkesfördelning i Sverige, åren 1751—1920.
Å r Gr. I. Gr. II. Gr. III. Gr. IV. Summa Procent av folkmängden
Gr. I. Gr. II. Gr. III. Gr. IV.
r u s e n t a 1
1751..... 1,425 137 33 191 1,786 79,8 7,7 1,8 10,7
1800 .... 1,856 266 39 186 2,347 79,1 11,3 1,7 7,9
1840 .... 2,539 268 69 262 3,139 80,9 8,5 2,2 8,4
1870 .... 3,017 610 217 325 4,169 72,4 14,6 5,2 7,8
1880 .... 3,102 793 334 337 4,566 67,9 17,4 7,3 7,4
1890 .... 2,973 1,038 414 360 4,785 62,1 21,7 8,7 7,5
1900 .... 2,828 1,426 535 347 5,136 55,1 27,8 10,4 6,7
1910 .... 2,697 1,766 741 318 5,522 48,8 32,0 13,4 5,8
1920 .... 2,596 2,066 898 344 5,904 44,0 35,0 15,2 5,8
Det framgår av förestående tabell samt den grafiska framställningen, att ännu framåt
mitten av 1800-talet yrkesfördelningen hos Sveriges befolkning var procentuellt ungefär
den-samma som hundra år tidigare. Sverige var ett alldeles övervägande jordbrukande land, endast
till en ringa del erhöll befolkningen sitt uppehälle genom industri och handel. Mycket av
det, som numera tillverkas i fabriker, förfärdigades i hemmen. Först 1870 års siffror visa
en ändring i yrkessammansättningen. Från mitten av 1800-talet kan man räkna med en
begynnande industrialisering i vårt land. Ar 1890 har den jordbrukande befolkningen ej
blott relativt utan även absolut gått tillbaka, medan särskilt industribefolkningen ökat
betydligt. Förändringen fortsätter i rask takt och det är ej osannolikt, att procenttalen för
jordbruk och industri nu stå båda två mycket nära siffran 40. Emellertid torde den
jordbrukande delen av befolkningen ännu vara den största, och jordbruket är ännu förtjänt
att bära hedersnamnet »modernäringen».
Trots denna tydliga tillbakagång i jordbruksbefolkningens numerär, så har det svenskai
lantbruket att uppvisa en utveckling, som vittnar om ett energiskt och målmedvetet arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
