Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Det svenska näringslivets utveckling under åren 1859—1929. Av kommerserådet Martin Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I statistiken har endast utrikeshandeln mera fullständigt redovisats. Grundvalen för denna
redovisning är tulltaxan och den därtill hörande varuförteckningen. Dessa ha båda
undergått förändringar och varornas specifikation är numera alltsedan 1912 vida större än
tidigare. Arets riksdag har fått sig förelagt ett förslag till ny tulltaxa, vari försök gjorts att
minska antalet tullrubriker. Handelsuppgifterna innehålla varornas kvantitet och värde samt
andra meddelanden av vikt, såsom inköps- och försäljningsländer. I vidstående tabell och
grafiska framställning lämnas endast en summarisk översikt av handelsomsättningens värde,
d. v. s. summan av införsel och utförsel. Som regel importerar Sverige mera än det
exporterar, vilket betyder, att vi ha andra inkomstkällor, till vilka sedan gammalt hör
inkomsterna av sjöfarten, frakterna. I våra dagar har kapitalet blivit en vara, som liksom
andra varor gå ut och in, något som är att räkna med, då vår betalningsbalans skall
fastställas.
Emellertid bliva de olika årens värdesummor ej jämförbara på grund av prisnivåns
och därmed penningvärdets ändringar. Till bättre förståelse av näringslivets förlopp under
tidsskedet i fråga har med utgångspunkt från år 1928 (1928 = 100) beräknats prisnivån
Allmänna prisnivåns och svenska kronans förändringar
samt industriens, utrikeshandelns och sjöfartens
utveckling åren 1859—1928.
År Prisnivån Antal arbe¬ Kronans Handelsomsättningen i Handelsflottan
1928 = 100 tare vid in¬ värde millioner kronor
Årets kr. 1928 års kr. Antal fartyg Nettotonnage
1859 ........ 66 45,444 152 148,4 222,6 3,364 286,923
1860 ........ 70 47,859 143 165,9 237,2 3,200 281,401
1861........ 69 51,027 145 186,7 270,7 3,313 279,735
1862 ........ 72 49,620 139 183,3 254,8 3,108 271,525
1863 ........ 75 50,279 133 188,i 250,2 3,236 274,714
1864 ........ 77 52,407 130 189,2 246,o 3,198 279,268
1865 ........ 73 54,094 137 213,3 292,2 3,155 266,016
1866 ........ 69 55,546 145 217,8 315,8 3,323 285,870
1867 ........ 68 53,649 147 260,4 382,8 3,301 302,676
1868 ........ 67 54,386 149 252,6 376,4 3,268 302,626
1869 ........ 66 56,636 152 255,7 388,7 3,357 336,647
1870 ........ 65 60,493 154 291,5 448,9 3,376 346,862
1871........ 67 66,103 149 322,3 480,2 3,495 365,059
1872 ........ 75 73,507 133 406,4 540,5 3,664 387,752
1873 ........ 80 81,958 125 479,4 599,3 3,900 438,503
1874 ........ 75 88,211 133 522,3 694,7 4,212 492,842
1875 ........ 72 90,420 139 464,3 645,4 4,237 507,049
1876 ........ 69 90,035 145 505,8 733,4 4,381 524,982
1877 ........ 69 87,852 145 515,2 747,o 4,392 529,945
1878 ........ 62 80,717 161 415,4 668,8 4,315 536,610
1879 ........ 61 77,234 164 398,3 653,2 4,302 530,803
1880 ........ 65 84,704 154 507,8 782,o 4,333 542,642
1881........ 63 92,303 159 504,2 801,7 4,151 529,613
1882 ........ 62 96,166 161 547,o 880,i 4,141 527,456
1883 ........ 60 99,035 167 584,4 975,9 4,075 519,640
1884 ........ 58 101,439 172 558,8 961,i 4,044 529,585
1885 ........ 56 101,826 179 582,9 1,043,4 3,968 517,061
1886 ........ 53 103,528 189 524,2 996,7 3,936 500,395
1887 ........ 51 103,815 196 537,3 l,053,i 3,903 500,096
1888 ........ 56 113,990 179 604,i 1,081,3 3,844 500,010
1889 ........ 56 127,245 179 674,o 1,206,5 3,822 504,679
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
