Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brusewitz, Fredr., aktb., Limmareds glasbruk, Limmared
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan dess har Limmareds
glasbruk varit i oavbruten
verksamhet och är nu den
äldsta av i gång varande
industriella anläggningar inom
denna bransch i landet.
Säteriet och bruket följdes sedan
åt men bytte under tidernas
lopp upprepade gånger ägare,
tills de på 1850-talet skildes
åt och kommo under olika
ledningar. Om brukets
omfattning under äldre tider
föreligga inga säkra uppgifter.
Som specialité lär det haft att
smälta en vacker koboltblå
färg, och betingar sådant glas Interiör av glasbruket,
numera rätt så höga priser i
antikhandeln. Brukets förnämsta avnämare utgjordes ännu ett gott stycke inpå senare hälften
av 1880-tälet av de s. k. glasknallarna, gårdfarihandlare, som sedan foro land och rike
omkring och gjorde affärer. Arbetarna voro på denna tid i regeln även jordbrukare och ägnade
sig på lediga stunder åt skötseln av sin jord och kreatursskötsel. Detta förekom ända till på
1880-talet. Råämnena togos i det längsta av bygdens egen produktion såsom kisel (kvarts),
pottaska, salpeter och kalk, men från medio av 1880-talet krävdes renare materialier, vilka
måste hämtas från utlandet. År 1850 ägdes bruket av justitierådet Sparre, som anförtrodde
ledningen av detsamma åt bruksförvaltare Fredr. Brusewitz, vilken efter justitierådet Sparres
död bildade »Limmareds Glasbruksbolag», vilket köpte bruket jämte betydande
skogs-egendomar däromkring. Härmed begynner Limmareds glasbruks nyare historia. Nu anlades
dotterbruk vid Bollsjö i Mossebo socken och Strömsfors i Tranemo socken samt inköptes
Nittorp i Nittorps socken, huvudsakligen på grund av den å dessa orter rikliga och billiga
tillgången på vedbränsle. Dessa nedlades emellertid efter hand och tillverkningen
koncentrerades på Limmared. Vid denna tid infördes den gren av tillverkningen som sedermera
blev brukets specialité, nämligen apoteksglas. Den en och en halv mil långa
»järnvägen», vilken t. o. m. hade
BKongl. M:ts koncession, fastän
denna ej blev fullföljd, mellan
Limmared och sjön Åsunden
samt ångbåtsförbindelsen med
Ulricehamn stamma likaledes
från detta skede i Limmareds
historia. »Limmareds
Glasbruksbolag» ägde bestånd till
på 1880-talet, då egendomarna
skiftades delägarna emellan,
varvid bruket med närmast
liggande egendomar stannade
hos brukspatron Fredr.
Brusewitz, som allt fortfarande
till-köpte skogsegendomar, och
uppgår nu hela arealen till c:a
7,000 tunnland. Efter
brukspatron Fredr. Brusewitz död
Interiör av glasbruket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
