Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vem är vem?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ens utrikesminister 1918. Skapade
lilla ententen. Genéveprotokollets
upphovsman (1924). Avgick i
oktober 1938. Föreläsningsverksamhet
vid universitetet i Chicago. Ledare
för den exterritoriella tjeckiska
regeringen i London. Den 12
december 1943 undertecknar han i
Moskva en 20-årig skyddspakt med
Sovjetunionen.
Best, Werner,
dr, f. 1903.
Utbildad till
jurist. Tillhört
den
nationalsocialistiska rörelsen sedan 1930.
SS-ledare.
Domare i Hessen
men
avlägsnades av
politiska motståndare.
Vid
maktövertagandet 1933
polischef i
Hessen. Senare ledare för det tyska
statsministeriets polisavdelning. 1940
frivilliga armén. Efter Frankrikes
fall krigsadministrationschef hos
den militära överbefälhavaren i
Frankrike. 1942 ministerialdirektor
i utrikesministeriet. I november
1942 befullmäktigad för det tyska
riket i Danmark.
Bevin, Ernest,
engelsk
arbetsminister, f. 1884. [-Generalsekreterare-]
{+Generalsekrete-
rare+} i Transport
and General
Workers’ Union.
Medlem av det
ekonomiska
rådet. Ordförande
i General
Coun-cil of Trade
Union Oongress
1937,
Ordförande i Daily
He-rald. 1940 arbetsminister, har som
sådan givit det engelska
arbetarpartiet stor framgång. Upptagen i
krigskabinettet 1940.
Brooke, Alan, brittisk general, f.
1883 i Frankrike. Inträdde i armén
1902. Tjänstgjorde i Indien 1906—■
1909. Deltog i världskriget både vid
generalstaben och vid fronten. 1929
—1932 chef för den engelska artille-
riskolan.
Generalinspektör för
artilleriet 1935.
Generallöjtnant
1938.
Kommenderade 2:a
armékåren, som
blev
fullständigt uppriven i
Flandern,
överbefälhavare för
de brittiska [-hemstridskrafterna-]
{+hemstridskraf-
terna+} 1940.
Imperiets generalstabschef november 1941.
Budjennij,
Semjon,
Michai-lovitj, marskalk, överbefälhavare för
den ryska
syd-armén, f. 1883.
Herdepojk. 1903
dragon i tsarens
armé. Vid
inbördeskrigets
begynnelse
stödde han ehuru
opolitisk
bolsje-V’kerna med sin
kavalleriavdelning vid Don.
Inträdde i det kommunistiska partiet 1919
som ledare för en hel
kavalleriarmé, som på Stalins initiativ blev
Röda arméns första kavallerireg.
Dekorerad för tapperhet fyra
gånger, utnämnd till medlem av högsta
krigsrådet och inspektör för
kavalleriet. 1930 på skolbänken i
gene-ralstabsakademien för att få
teoretisk utbildning. Marskalk 1935. 1940
vice kommissarie för försvaret,
överbefälhavare för den ryska
syd-armén juni 1941.
Chlang
Kal-sliek, kinesisk
marskalk och
Kinas president,
f. 1888.
Utbildning vid
krigsakademien i
Tokyo och
Moskva. Deltog i
kinesiska revolutioner 1911,
1912 och 1917.
1917—1922
sekreterare i den
stora revolu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
