Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astronomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skymning och gryning.
Som skymning räknar mafn den tid efter solnedgången under vilken det
går att utföra vissa sysslor. Särskild betydelse har skymningen numera för
lykttändningen på motorfordon och cyklar. Som ett praktiskt mått på
skymningens och gryningens längd kan man använda den borgerliga
skymningen. Under denna kan man läsa vänlig stil i en bok utan lyse. Utomhus
är belysningen under denna tid i regel så stark att konstgjord belysning
är onödig. Undantag kan inträffa vid mycket mulet väder. I almanackan
finner man en tabell över den borgerliga skymningens längd på olika
breddgrader och vid olika årstider.
Om jorden saknade luftkrets skulle natten bli kolmörk så snart solen
gått ned. Nu belysa solstrålarna högre lager i luften och ljuset återkastas
därifrån ännu en eller annan timme efter det solen blivit osynlig vid
jordytan. Skymningen är kortare söderut ock längre när man går mot norr;
redan vid Stockholms breddgrad räcker den vid sommarens mitt hela
natten. Den borgerliga skymningen beräknas upphöra när solen sjunkit 6°
under horisonten.
Färgspelet i luften under skymning och gryning beror på luftens förmåga
att absorbera de olika färgerna i solljuset.
Hur går klockan i olika länder?
Jordens zontider och datumgränser. (Se kartan nästa sida.)
Om jorden vore platt som en pannkaka skulle solen gå upp samtidigt
på alla orter. Då emellertid jorden är klotrund så går solen upp på det ena
stället efter det andra allteftersom jorden vänder sig. I Visby går solen
således varje dag upp 25 minuter tidigare än i Göteborg. Klockan skulle
alltså i Visby gå 25 minuter före klockan i Göteborg. I Amerika är det
ännu natt när vi ha morgon; den delen av jorden börjar vridas ur
skuggan och in i solljuset flera timmar efter Skandinavien.
Det är sann middag på varje ort när solen står rakt i söder. Det vore
omöjligt att ställa klockorna därefter, ty då skulle t. ex. alla kyrkklockor i
Sverige gå olika. Man har därför enat sig om att dela upp hela jorden i
24 tidszoner. Inom varje zon gå klockorna lika; men på grund härav har
man i zonens östra del sann middag redan innan klockan visar tolv, och
i västra delen efter klockan tolv. När man kommer över till nästa zon
ställer man fram klockan eller drar den tillbaka precis en timme. Varje
zon går från nordpolen till sydpolen och omfattar 15° i longitud, men
avvikelser göras för att riksgränser skola stämma med zonernas gränser.
I västra Ryssland är klockan 13 när den är tolv hos oss och samtidigt är
den elva i England. Det är resp. östeuropeisk, medeleuropeisk tid och
västeuropeisk tid. I Förenta Staterna finnas fem olika tidszoner; Eastern,
Central, Mountain, Pacific och Hawaiian.
På grund av dessa zontider måste man vid en resa mot väster ställa sin
klocka en timme tillbaka för varje zon men kommer in i, och när man
reser mot öster ställes klockan fram en timme för varje zon. Om två
svenskar reste den ene mot väster och den andre mot öster, skulle den ene
ställa sin klocka en timme tillbaka och den andra en timme framåt för
varje zon. Om de möttes på ett ställe i Stilla havet skulle den förres
klocka visa kl. 0 på morgonen och den andres 24 på kvällen samma dag.
Den som reste mot öster skulle när han kom hem igen ha »tappat bort
en dag», och den som farit mot väster ha »fått en dag för mycket». I
själva verket hade de portionerat ut sina dagar timvis varje gång de ställde
klockan.
För att få samma datum överallt på jorden har man infört en
»datumgräns» som går från pol till pol genom Stilla havet. Den som passerar
datumgränsen från väster mot öster skall minska sitt datum med 1 och
den som passerar gränsen från öster mot väster skall öka sitt datum med
1. Hur det kan gå om man inte observerar detta är skildrat i Phileas Foggs
hemkomst i »Jorden runt på 80 dagar» av Jules Verne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
