Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meteorologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Starka nordanvindar i februari
bebåda Guds välsignelse i bondens
lador.
Ju stormigare vid
kyndelsmäs-san, desto vackrare.
Den 2:dra. Kyndelsmäss’ tö fruset
korn och ruttet hö.
Den 4:de. Är Ansgarius regnfri,
blir ett vackert år.
Mars.
På en torr mars följer vanligen
en vacker vår.
Höres åskan i mars, så kan man
vänta snö i maj.
Dagarna omkring
vårdagjämningen äro vanligen stormiga.
Mars med sitt skägg
lockar barnen utom vägg.
Den 9:de. Sådan väderleken är på
40 martyrers dag fortfar den i 40
dagar, och inträffar det 64 gånger
av 100.
Den 19:de. Josef sdagen klar och
vacker ger fruktbart år.
Den 21. Benedictus regnig ger våt
vår, men blåsig och torr ger en torr
vår.
Den 25:te. Om Marie bebådelsedag
är vacker, så blir gott år.
April.
April snö är fåragö.
På en våt april följer en torr juni.
April våt och maj kall.
April med sin huva kör barnen i
gruva.
Den 4:de. Fryser det natten före
Ambrosius, blir det frost i 40
nätter; fryser det icke ut nu, j ryser
det under sommaren.
Den 14:de. Tiburtius är första
sommardagen.
Den 25:te. Marcusdagen är
vanligen kall.
Den 30:de. Köld denna dag
betecknar hårt år.
Maj.
Maj månads snö är så gott som
fåragö.
Om det regnar mycket i maj,
skall det regna litet i september
och tvärtom.
Dagg och kyla om aftnarna
bringa ett gott foderår.
Aska i maj skall ej betyda gott
år.
Den l:sta. Tre nätter före
Phi-lippi dag och tre nätter efter
kallas luddenätter, vilka äro sju med
Philippi natt. Höres då tordön, så
blir gott fruktbart år, men stor
mannadöd.
Den 18:de. När Erik ger ax, ger
Olof kaka.
Den 25:te. När Urbani tid är gott
väder, så blir fruktbart år.
Juni.
Följer på en våt maj en våt juni,
så kommer sannolikt en våt
sommar.
Om nordlig vind blåser ofta, kan
man hoppas gott år.
Regn midsommartid är alltid
långvarigt.
Nordanvind i juni blåser in säd
i landet.
Den 24:de. Torrt väder ger dålig
sommar.
Regn i andra hälften av juli är
gärna ihållande.
Vad juli och augusti icke koka,
kan september steka.
Den 19—26:te är fruntimmers- eller
flickveckan, då regnar vanligen.
Den 22:dra. Magdalena gråter
gärna.
Den 23:dje. Emma klar och varm,
ej kvalmig, lovar gott år.
Den 25:te. Jakobsdagen varm och
klar bådar kall jul.
Den 27:de. Som vädret är
sjuso-varedagen, blir det i 7 veckor.
Augusti.
Nordanvinden i denna månad
medför stadig väderlek.
Den l:sta. Regnar det Petri-Fäng,
blir det allt tre-vecke-regn.
Den 10:nde. Kall Larsmässa, god
höst, och tvärt om.
September.
Mycket ekollon vid Mikaelitiden
bådar mycket snö vid jul.
Oväder i september betyder
mycket snö i februari och mars samt ett
gott sädesår.
Den 23:dje. Dagjämningsstormar
vid fullmåne.
Den 29:de. Om jag än skall gå med
käpp och stav. Så skall jag vara här
till Mikaeli dag, säger snön.
Oktober.
Oväder i oktober bådar ostadig
vinter, därför icke önskvärt.
Den 7:de. Omkring den 7:de är
ofta mild och vacker väderlek, som
kallas »Brittsommar».
Juli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
