Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rösträtten.
Rösträtt vid andrakammarval,
som förrättas tredje söndagen i
september varje ärtal, vars siffra är
jämnt delbar med 4, har hittills
varje svensk medborgare haft, som
året före valåret fyllt 23 år. Till
nästa riksdagsval, 1948, kommer
emellertid rösträtten troligen att ha
sänkts till 21 år. Riksdagen har
nämligen tidigare som vilande
antagit en lagändring, som sänker
rösträttsåldern till 21 år. För de
kommunala valen har lagändringen
redan trätt i kraft — vid 1942 års
kommunala val hade 21-åringarna
rösträtt. För riksdagsvalen är
emellertid rösträttsåldern fastslagen i
grundlag, och för grundlagsändring
krävs beslut av två riksdagar,
mellan vilka nyval till andra kammaren
ägt rum. För att den 21-åriga
rösträtten skall bli genomförd även för
riksdagsval, fordras sålunda ett nytt
beslut av någon riksdag under
perioden 1945—1948. Man kan räkna
med att ett sådant beslut kommer
att fattas.
Uteslutna från rösträtt är an så
Partiernas andel i valmanskåren
SOC. DEM.
Denna skiss visar partiernas andel i valmanskåren vid riksdagsvalen 1940
och 1944 och landstings- och stadsfullmäktigevalen 1942. Förändringarna har
som synes inte varit stora men tillräckliga för att beröva
socialdemokraterna den absoluta majoriteten i andra kammaren vid 1944 års val.
Intressant är, att medan högerns och socialdemokraternas procentuella andel i
välj ar skarorna visar stadig minskning, har b onde för bundet, folkpartiet och
kommunisterna stadigt ökat sin andel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
