Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges rättsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppehållsort. Han skall vidare
ständigt hålla kontakt med sin
tillsy-ningsman, som kan föreskriva visst
arbete m. m. Bryter den frigivne
mot givna föreskrifter, kan han få
avtjäna återstoden av straffet.
Den första januari 1945 träder en
ny lag angående villkorlig
frigiv-ning i kraft. Den viktigaste
förändringen genom denna lag är, att
villkorlig frigivning blir obligatorisk
för den som undergår minst sex
månaders straffarbete eller fängelse;
och. som avtjänat minst fem
sjättedelar av straffet.
Av bötesstraffet finnes det i vår
rätt tre typer, nämligen allmänna
böter, som ådömas omedelbart i
penningar, normerande böter, vil-
kas belopp är beräknat efter
särskild beräkningsgrund och främst
syfta till konfiskation (t. ex. böter
för falskdeklaration) samt
proportionella böter, anpassade efter den
brottsliges betalningsförmåga.
Dagsböterna tillhöra det senare slaget av
böter. Dagsbotens storlek varierar
mellan 1 och 300 kronor och antalet
mellan 1 och 120 (vid flera brott är
maximum 180). Såsom allmänt
minimum har fastställts ett belopp av
fem kronor.
Den som icke genast kan betala
ådömda böter, kan erhålla anstånd
under högst åtta månader.
Avbetalning kan ske under högst två år.
Förutom de allmänna
huvudstraffen finnas bistraff, t. ex.
konfiskation och skärpning av frihetsstraff.
Hur mycket har brottsligheten stigit i Sverige under kriget?
fall Jämförelse mellan 1938 och 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
