Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges rättsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del av stadens polispersonal skall
utgöra statspolis. Sådana polismän
sammanföras i särskilda
statspolis-avdelningar, varav viss del skall
vara utbildad i kriminalteknik. Till
förstärkning av polispersonalen
inom visst landstingsområde kan
särskild polis anställas. Vidare kan i
vissa polisdistrikt finnas polis för
hela riket.
Polisens avlöning bekostas i
princip av polisdistrikten, som även
svara för kostnaderna för uniformering
och beväpning. Statspolisen
bekostas av staten liksom den personal,
som anställts för hela riket;
landstingspolisen avlönas till hälften av
landstinget och till hälften av
staten. Till ordinarie
befattningshavares på landsbygden avlöning
bidrager staten med hälften.
I stad tillsätter länsstyrelsen
ordinarie befattningshavare. På
landet förordnas fjärdingsman av läns-
styrelsen efter val i vederbörande
kommun.
I varje landstingsområde samt i
stad, som ej tillhör landsting, skall
finnas ett poliskollegium, som
består av fyra ledamöter, av vilka
ordföranden tillsättes av konungen
och övriga av landstinget; 1 stad,
som ej tillhör landsting, har
stadsfullmäktige motsvarande funktion.
Poliskollegiums uppgift är att
avgöra dit hänskjutna frågor
angående disciplinära bestraffningar för
polismän.
I kommun, som bildar eget
polisdistrikt, kan en polisnämnd
tillsättas. Denna består av fem
ledamöter och har att upprätta förslag till
löne-, omkostnads- och
pensionsstat för polisväsendet. Vidare skall
den förvalta till detta anslagna
medel samt i övrigt yttra sig över
frågor av mera allmän betydelse för
polisväsendet.
Åklagarmyndighetens
uppgift är att tillse att
brott bli beivrade.
Detta sker genom åtal vid
allmän underrätt.
Högsta
åklagarmyndighet i landet är
ju-stitiekanslem (JK). I
varje län finnes en
landsfogde (i
Stockholms stad förste
stads-fiskal), vilken bl. a.
fungerar som
överåklagare i länet. I denna
egenskap har han
ansvaret för och
ledningen av åklagarväsendet
inom länet. Han skall
tillse, att begångna
brott lagligen bli
beivrade. Han har vidare
överinseende över
landsfiskaler, stadsfiskaler och
polismän med åtalsrätt.
Landsfogden skall
vidare biträda
underåklagare med råd och
upplysningar.
Landsfogden skall
åtala vid allmän underrätt
inom länet, vid fullföljd
i hovrätt och hos Kungl.
Maj :t, då åtalet avser
Åklagarmyndigheten.
Förteckning över landsfogdarna.
Stockholms stad:
(förste stadsfiskal) C. M. utn. Lundqvist, f. 1905, 1941.
Stockholms län; K. G utn. Persson, f. 1902, 1938.
Uppsala län: C. A. utn. A. Pontén, f. 1895, 1937.
Södermanlands län: B. I. utn. Widebäck, f. 1908, 1939.
Östergötlands län: .. C. O. utn. E. Linnell, f. 1887, 1935.
Jönköpings län: .... A. V. 1902, W. Ekstrand, f. utn. 1937.
Kronobergs län: .... N. J. ern, B. Vult von
Stey-f. 1900, utn. 1937. Sjöholm, f. 1898, 1936.
Kalmar län: B. E. utn.
Gotlands län: G. A. 1919. Broms, f. 1883, utn.
Blekinge län: S. O. utn. L. Kaijser, f. 1901, 1936.
Kristianstads län: .. S. A. utn. Sandwall, f. 1894, 1936.
Malmöhus län: .... O. A. utn. Rosengren, f. 1898, 1936.
Hallands län: E. T. utn. Vinberg, f. 1900, 1939.
Göteb. o. Bohuslän: K. E. 1899, G. von Sydow, f. utn. 1936.
Älvsborgs län: C. d’Orchimont, f. 1898, utn. 1937.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
