Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sveriges undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVERIGES UNDERVISNINGSVÄSEN |
Sveriges skolor.
Det svenska
undervisningsväsendet, framförallt skolväsendet, har
under de senaste 15—20 åren varit
föremål för det största intresse från
såväl myndigheterna med regering
och riksdag i spetsen som från de
enskilda medborgarna. Senast i maj
1944 framlade av regeringen
tillkallade sakkunniga, den s. k.
skolutredningen, ett digert utredningsmaterial
om skolans uppgifter och
möjligheter. Det har även bortsett från
detta sitt givna intresse att söka få
klarhet i hur undervisningsväsendet
för närvarande är organiserat i
Sverige.
Folkskolan.
Alla barn i Sverige är skyldiga att
gå i folkskola från det år de fylla 7
till det då de fylla 14 år. Undantag
beviljas för dem som åtnjuta annan
godkänd undervisning.
Den svenska folkskolan fick sin
första stadga 1842 och sedan dess har
den ständigt utvecklats och barnens
undervisning har blivit allt
rikhaltigare och mångsidigare.
Normalplaner för undervisningen ha utgivits,
den första 1878 och den nu gällande
1919.
Folkskolan är uppdelad i småskola
(i regel 2-årig) och egentlig
folkskola (4-, 5- eller 6-årig). Härtill
kommer utom vid 8-årig
folkskola fortsättningsskola eller
ersätt-ningsskola med i huvudsak praktisk
undervisning på 360 resp. 180 timmar
utspridda på 1 eller 2 år.
Folkskoleundervisningen kan fullföljas enligt
olika former mest beroende på resp.
orters folktäthet. Huvudformer:
A-form heltidsläsning där varje klass
undervisas för sig och bildar en
lä-raravdelning. B-form heltidsläsning
med flera klasser i samma
lärarav-delning. Undantagsf ormer: C-form
halvtidsläsning oftast med flera
klasser gemensamt. D-form (mindre
folkskolor) samtliga klasser bilda
en läraravdelning med hel- eller
halvtidsläsning. Av alla dessa
former finnas olika varianter. Lästiden
i folkskolan skall vara 34>/i veckor
pr år. Undervisningen är avgiftsfri.
På folkskolestadiet finnas vidare
särskilda skolor för sådana barn
skolor.
som av en eller annan anledning ej
kunna följa undervisningen i vanliga
folkskolor. Dessa äro: skolor för
dövstumma, för blinda samt för
sin-nesslöa och epileptiska. Vidare
finnes på skyddshemmen undervisning
för där intagna barn.
Folkskolan utgör numera
bottenskola och anknyter till högre skolor,
vilka lämpligen kunna uppdelas i
Högre allmänbildande skolor och
Praktiska ungdomsskolor. En direkt
överbyggnad på folkskolan är den
högre folkskolan, som kan ha
antingen allmän eller praktisk
karaktär och i senare fallet förbereder
för ett visst yrke. Den är 1- till
4-årig och liksom folkskolan avgiftsfri.
Högre allmänbildande skolor.
Dessa skolor, som numera ofta äro
samskolor, syfta i sin undervisning
(c:a 38 veckor pr år) till att bibringa
lärjungarna ett större mått av
allmän medborgerlig bildning. Skolor
i denna grupp föra lärjungarna via
realskolan till realexamen, via
högre flickskolan,
kommunalflickskolan, och jämställda högre
flickskolor till normalskolekompetens och
via realskola och gymnasium till
studentexamen. Hit höra:
1) Statens realskolor (4- el.
5-åri-ga); 2) Statens högre allmänna
läroverk bestående av realskola (4- el
5-årig) och gymnasium (3- el.
4-årigt); 3) Högre flickskolor (7-åriga);
4) Kommunala och enskilda
mellan-skolor oftast motsvarande
realskolor; 5) Praktiska realskolor med
teknisk, handels- eller hushållsteknisk
linje; 6) Kommunala flickskolor
med realskola och högre flickskola
och i en del fall gymnasium.
Dessutom finns privata skolor vid vilka
man kan avlägga real- och
studentexamen eller förvärva
normalskolekompetens.
Praktiska ungdomsskolor.
ge utbildning för ett visst yrke.
I. Lägre yrkesskolor
är bland dessa den största gruppen.
De är ofta förenade med varandra
och är dels kommunala
statsunderstödda och dels enskilda (ofta även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:26:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nvh/1945/0209.html
