Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges medicinalväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hus vid Sundsvall (över 900
vårdplatser), som togs i bruk vid
årsskiftet 1942—1943, den nyaste. Av
staten drives även den utanför
Jönköping belägna anstalten för
fallandesjuka, Vilhemsro. I Stockholm,
Göteborg och Malmö har sinnessjuk,
vården jämlikt av Kungl. Maj:t
godkända särskilda avtal helt övertagits
av städerna själva. Vårdplatserna
vid de sinnessjukhus, som drivas
av nämnda städer, uppgå till cirka
4.800. I övrigt finnes ett stort
antal smärre kommunala
vårdavdelningar för sinnessjuka samt
några enskilda sinnessjukhus med
ett sammanlagt antal vårdplatser,
icke uppgående till 2.000. De förra
äro oftast anordnade i anslutning
till fattigvårdsanstalterna.
Psykiatriska avdelningar finnas vid vissa
kroppssjukhus såsom lasarettet i
Lund, Sahlgrenska sjukhuset i
Göteborg och Karolinska sjukhuset i
Stockholm. Dylika avdelningar äro
även planerade vid Södersjukhuset
i Stockholm och Akademiska
sjukhuset i Uppsala.
Det befintliga antalet vårdplatser
för sinnessjuka förslår på intet sätt
för att fylla det föreliggande
behovet av sådana platser, vilket lett
till ständig överbeläggning vid
flertalet sinnessjukhus. En viss
avlastning erhålles emellertid dels genom
de vårdhem för lättskötta
sinnessjuka, som på senare tid börjat
inrättas i allt större utsträckning, dels
genom ökat anlitande av de
möjligheter, som en under vederbörlig
kontroll anordnad familjevård
erbjuder, dels slutligen genom den
ökade omfattningen av den
hjälpverksamhet, som utövas av läkare
och sociala kuratorer vid olika
hjälpbyråer och polikliniker för
psykiskt sjuka.
Kampen mot könssjukdomarna.
De veneriska sjukdomarna i
Sverige ha varit föremål för särskilda
åtgärder från statsmakternas sida
ända sedan början av 1800-talet.
Den nu gällande lagstiftningen,
den s. k. lex veneris, trädde i kraft
1 januari 1919. I denna stadgas, att
varje svensk, som lider av
könssjukdom i smittosamt skede, är
skyldig underkasta sig behandling av
läkare till dess han förklarats
smitt-fri. I gengäld får den sjuke
kostnadsfri behandling och medicin hos
tjänsteläkare och i städer med över
20.000 invånare på särskilda
polikliniker. Med könssjukdom avses i
denna lag syfilis, gonorré eller
dröppel samt mjuk schanker, dock
endast så länge de befinna sig i
smittsamt skede. Lex veneris
stadgar vidare, att läkare, som
iakttager fall av könssjukdom, är skyldig
söka utreda, från vem smittan
erhållits. Denna s. k. smittkälla
an-mäles sedan till
sundhetsinspektören, vilken anmodar vederbörande
söka läkare. Detta efterspanande av
smittkällor är en åtgärd av yttersta
vikt vid bekämpandet av
könssjukdomarna. Det stadgas vidare straff
för medvetet överförande av
könssjukdom samt förbud för person,
lidande av könssjukdom i smittsamt
skede, att ingå äktenskap.
Genom införandet av lex veneris
erhölls en tillförlitlig statistik över
könssjukdomarnas frekvens. Under
1919 nådde dessa sin kulmen. Detta
år anmäldes över 6.000 nya fall av
syfilis. I samband med lagens
införande gavs möjlighet till effektiv
behandling och till uppspårande av
smittkällorna, varigenom antalet
fall sjönk tämligen hastigt. En viss
ökning inträdde omkring åren 1927
—1931 varefter minimum nåddes år
1941 med endast 273 nya fall. Senaste
åren har emellertid ånyo en
betydande försämring av tillståndet ägt
rum och på två år har syfilisfallens
antal mer än tredubblats. 1943
anmäldes 936 fall av syfilis.
Mjuk schanker är en sjukdom,
som sedan 1919 avtagit
kontinuerligt i Sverige, och de sista åren har
endast något tiotal fall anmälts i
hela riket. Sjukdomen kan
praktiskt taget anses utrotad i Sverige,
och nya fall torde endast uppträda
genom import utifrån.
Gonorrén visade även den ett
maximum 1919 med över 20.000 nya
fall. Därefter inträdde en minskning
till ungefär 10.000 fall årligen. Även
här uppträdde en stegring omkring
åren 1926—32. varefter
minimisiff-ran uppnåddes år 1940 med 9.890
fall. Under de sista åren har tyvärr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>