När Var Hur : aktuell årsbok / 1945 / 245 (1944-2007) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Priser och ransonering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

PRISER OCH RANSONERING

Levnadskostnadsindex.

I de flesta länder utföras
fortlöpande indexberäkningar över
levnadskostnadernas förändringar i
tiden efter mer eller mindre likartade
metoder. För Sveriges del har
uppgiften att utföra sådana beräkningar
anförtrotts socialstyrelsen.

Av indextalen kan man direkt se,
med hur många procent
kostnaderna att leva på en viss standard
förändrats (stigit eller sjunkit) i
förhållande till en viss tidpunkt i det
förflutna (basperioden). Då
levnadskostnadsindex står i t. ex. 154,
betyder det, att levnadskostnaderna
stigit med 54 % sedan basperioden;
då den står i 241, betyder det, att
de stigit med 141 % o. s. v. Om
index vid ett beräkningstillfälle står
i t. ex. 150 och vid ett senare i
165, är det lätt att räkna ut, att den
stigit med 10 % mellan dessa
tidpunkter o. s. v. Två indexserier
uträknas av socialstyrelsen: den ena
har juli månad 1914 som basperiod,
den andra år 1935. Indextalen
uträknas kvartalsvis på grundval av

en hushållsbudget, som hänför sig
till en arbetar- eller
tjänstemannafamilj i medelinkomstläge. För
bägge serierna användes samma budget
och samma prismaterial, varför
resultaten bli helt likvärdiga.

Konkret uttryckt kan
beräkningen sägas innebära, att man vid två
tillfällen — basen och
beräknings-tillfället — räknar ut vad en viss
konsumtion, d. v. s. en bestämd
uppsättning av varor och tjänster,
som förbrukas av vanliga hushåll,
kostar efter de vid resp. tillfällen
rådande priserna. Genom att ställa
kostnadssummorna i relation till
varandra får man den procentuella
skillnaden eller — vilket är samma
sak — indextalet. I beräkningarna
ingå representanter för livsmedel,
bränsle, kläder, skodon, inventarier,
husgeråd, tvättmedel, litteratur,
förströelser, resor m. m. Hänsyn tas
också till bostadskostnaden och
kostnaden för försäkringar o. dyl.
Såtillvida kan man beteckna
levnadskostnadsindex som ett exempel på en

300
280
260
240
220
200
180
160
140
120

100

Kvart.

–––- 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922

<—x 1939 1940 1941 1942 1943 1944

Levnadskostnadsindex under förra kriget och nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>