- Project Runeberg -  När Var Hur : aktuell årsbok / 1945 /
296

(1944-2007)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges skogsbruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vem äger skogen?
Areal övriga enskilda med skogsinnehav:
Ägare skogsmark % mindre än 25 har 1.831.000 16,3
1.000 hektar 25— 50 har 2.108.000 18,8
Staten 4.112.000 18,5 50—100 » 2.448.000 21,8
övriga allmänheter 1.309.000 5,8 100—200 » 2.103.000 18,8
Aktiebolag 5.629.000 25,3 200—400 » 1.391.000 12,4
övriga enskilda .. 11.222.000 50,4 över 400 » 1.341.000 11,9
Summa 22.272.000 100,0 11.222.000 100,0

Vad ger skogen?

Avverkning år 1937. Millioner fm3 (inkl. bark).

Hela riket Norrland Övriga
o. Dalarna Sverige
Avverkning.
Timmer 18,0 10,6 7,4
Massaved 21,7 15,9 5,8
Sliprar, stolpar, props, div. industrivirke i 1,1 0,4 0,7
Nettoutförsel av oarbetat virke /
Kolved Bränsle till industri och kommunikatio- 1,6 1,1 0,5
ner samt till hushåll i städer och tät-
orter 3,2 0,7 2.5
Husbehov (egentliga landsbyden):
bränsle 6,5 3,1 3,4
gagnvirke 1,5 0,4 1,1
Summa avverkning 53,6 32,2 21,4

Det till skogsaccis
deklarations-pliktiga virkets rotvärde
(avsaluvir-ke samt nybyggnads- och
reparationsvirke över 100 kr. värde)
ut-giorde samma år 262 mill. kr.
Inneslutas de förädlade
skogsprodukternas värde (sågade trävaror,
pappersmassa, papper) samt värdet av
hus-behovsbränsle, skogsbetet etc,
kommer man upp till ett totalt
produktionsvärde av närmare en milliard
kronor.

Skogsavverkning och
timmer-transport.

Avverkningen i Sverige bedrives
i huvudsak vintertid. Detta har sin
grund i flera orsaker. Under
vintern går det lättare att forsla ut
virket på snöföret. Kärr och
vattendrag frysa och bli framkomliga för
timmerkälkarna. Under sommaren
skadas framför allt timret av
blånad och insektsangrepp, om det får
kvarligga i skogen. Tillgången på

arbetskraft är bäst om vintern, då
jordbruket har sin döda säsong.

Avverkningarna planeras redan
på sommaren och hösten, då de träd
som skola avverkas utmärkas genom
stämpling eller på annat lämpligt
sätt. För större skogsavverkningar
långt från bygden måste också
av-verkningsbostäder iordningställas.
Dessa äro nu för tiden ofta flyttbara
och väl inredda. Det har blivit
vanligt att matlagningen för
avverkar-na i dessa bostäder eller »kojor»
skötes av en »kocka», varigenom
maten blir bättre lagad och mera
omväxlande än när matlagningen
som förr var fallet sköttes av
varje man för sig vid kojans eldhärd,
den öppna spisen, eller på
eldpal-len i kojans mitt.

Avverkningarna sattes förr alltid
bort på ackord till körarna, som
åto-go sig vissa körskiften, för vilka de
i sin tur anskaffade huggare och
avlönade dessa. Under senare tid ha
emellertid kollektivavtalen börjat
vinna inträde även i skogsbruket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:26:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nvh/1945/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free