Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges skogsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta innebär att särskilda prislistor
fastställas för huggning och för
köming. Dessa prislistor äro
detaljerade och ta hänsyn till de olika
svårigheter som äro förbundna med
huggning och körning av olika
sortiment (timmer, massaved,
brännved, etc.) samt olika dimensioner av
resp. sortiment, ävensom andra
förhållanden, som inverka på
arbets-åtgången såsom avverkningens
täthet, terrängens beskaffenhet,
körvägens längd och beskaffenhet, etc.
I de större skogsbruken, där
ägaren eller hans folk ej själva utföra
avverkningen, övervakas denna av
förmän, som i vissa landsdelar
också »aptera» träden, d. v. s. de
märka stammarna, där de skola
avsågas till skilda sortiment. Detta är av
största betydelse för utvinnande av
bästa möjliga värdeutbyte ur
träden. Givetvis är detta också av stor
betydelse för de mindre
skogsägarna att iakttaga. Deras intresse
härför har ökats, och under senare åren
ha skogsägareföreningarna drivit
propaganda och upplysning på
detta område.
Virkets utforsling ur skogen sker
på snöföret, när man ej på grund
av snöfattiga vintrar framför allt
i landets sydligaste delar tvingas att
använda hjuldon. Utforslingen sker
till flottled, där sådan finnes, alltså
som regel i Norrland, Dalarna och
Värmland. I övriga Sverige köres
virket fram till bilväg eller
järnväg, såvida det ej kan direkt köras
ff*am till förädlingsverk (sågverk,
massafabrik, etc.) eller
konsumtionsort. Genom lastbilens användning
för virkestransporter ha längre
transporter i hög grad underlättats
och beroendet av järnvägarna
minskats. Det har även befunnits
lönande att bygga ut bilvägar in i de
större skogskomplexen för att
förkorta köravstånden fram till bilväg.
Härigenom blir man också mindre
beroende av det opålitliga
vinterföret i södra Sverige. I norra Sverige
lägges allt större omsorg ned på de
förenämnda vintervägarna
(basvägar) fram till flottlederna. Enbart
kostnaden för körning ett
medelavstånd av 3 å 4 km till flottled är
nämligen lika hög som kostnaden för
flottn ingen hundratals km till kusten.
över huvud har man under
senare år gått in för rationalisering
av avverkningsarbetet vid hugg-
ning såväl som vid transporterna.
Dessa arbeten ha i vårt land liksom
i andra nordliga länder
kännetecknats av att de kunnat med fördel
utföras med enkla medel. Yxa, såg
och timmerkälke äro alltjämt de
viktigaste redskapen. Man har
emellertid kunnat konstatera, att dessa
redskap kunna i hög grad
förbättras genom utexperimenterande av
bättre typer. Beträffande
handredskapen har man också funnit att
deras rätta skötsel och trimning är
av största betydelse för
arbetsprestationen, som härigenom kan
påverkas flera tiotal procent!
Sammalunda beträffande basvägarna,
vilka genom lämplig sträckning, isning
och nedhyvlandet av särskilda spår
för medarna kunna göras
framkomliga för dubbla lass. För
skogs-transporter speciellt lämpliga
lastbilstyper utexperimenteras och
mekaniska lastningsanordningar
utprovas. Dessa och andra här ej
nämnda rationaliseringsåtgärder
studeras nu vetenskapligt av
särskilt härför upprättade
organisationer. Föreningen Skogsarbetens
Ar-betsstudieavdelning verkar i
Norrland och Dalarna, medan
Värmlands skogsarbetsstudier har sitt
arbetsfält i Värmland och västra
Bergslagen. De större enskilda
skogsbolagen under samverkan med
domänverket äro initiativtagare härtill.
En särskild betydelse för
virkes-transporterna har flottningen.
Detta billiga transportsätt har i själva
verket varit förutsättningen för
utnyttjandet av skogstillgångarna i
vårt lands nordliga delar, där
särskilt tidigare inga som helst andra
transportieder stodo till buds.
Flottlederna konkurrera alltjämt
framgångsrikt med lastbilen och
järnvägen. Ytterligare en fördel med
flottlederna är att de samla råvaran
från stora skogsområden till
älvmynningarna, där sålunda
förädlings-verken kunna utbyggas i mycket
stora enheter med rationell drift.
Detta är i synnerhet av betydelse för
massaindustrien. I de största
norrlandsälvarna framflottas en å två
mill. m3 timmer och massaved pr år.
Den alldeles övervägande delen
av flottningen bedrives av de
flottande gemensamt i de allmänna
flottlederna. Dessas sammanlagda
längd är cirka 30.000 km. Ärligen
framflottas 12 å 15 mill. m3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
