Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges bergshantering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vallonjärn har fortgått i Sverige,
och ännu finnas ett antal härdar i
drift. Åren närmast före kriget
exporterades rätt betydande
kvantiteter sådant järn, som emellertid blott
utgjorde en mindre del av Sveriges
totala järnexport.
Så länge uteslutande
härdfärsk-ningsmetoder användes vid
stålframställningen var antalet
producerande enheter stort. Med
genombrottet för de moderna
stålfärsk-ningsmetoderna i slutet på
1800-ta-let följde en koncentration av
produktionen till ett mindre antal
företag, vart och ett av rätt betydande
dimensioner, i varje fall för svenska
förhållanden. Emellertid fortleva
som självständiga företag en rad
mindre träkolshyttor, som till stor
del exportera sitt tackjärn.
Med den koncentration av
järnindustrien till större företag och
koncerner, som oavbrutet fortgått
till våra dagar och som ännu
fortsätter, följer större möjligheter till
rationell drift och därmed billigare
produkter, samt till den forskning
och det tekniska framåtskridande,
som i så hög grad utmärker den
svenska järnhanteringen. De stora
företagen ha vidsträckta
tillverkningsprogram och de kunna
vanligen leverera stål tillverkat enligt
en rad olika metoder och
följaktligen med olika egenskaper. Utom
varmvalsverk av flera typer och
smidesverk finnas vid många av de
svenska järnverken även
kallvals-verk, tråddragerier o. s. v. och även
stora manufaktureringsavdelnmgar,
vid vilka tillverkas linor, fjädrar,
sågar, verktyg m. m.
De svenska järnverken äro till stor
del inriktade på tillverkning av
kvalitetsstål. som i allmänhet
framstäl-les i relativt små poster och med
mycket stränga fordringar i fråga
om analysnoggrannhet,
hållfasthets-egenskaper ooh måttnoggrannhet. De
ha därför en rikhaltig utrustning av
ugnar och bearbetningsavdelningar.
Järnverkens sammanlagda
produktion är i jämförelse med de stora
stålproducerande ländernas ganska
liten, något över en mill. ton göt
per år, men då tillverkningen till
stor del utgöres av högvärdiga
stålprodukter. blir den ändå av
betydelse på världsmarknaden.
Före kriget fördelade sig Sveriges
ståltillverkning med ungefär hälften
på s. k. handelsjärn, vilket
förbrukades i Sverige vid byggandet av
broar, hus, fartyg, järnvägar o. s. v.,
och hälften på kvalitetsstål, av
vilket återigen c:a hälften såldes i
Sverige och hälften exporterades. Vi
importerade ganska mycket
handelsjärn före kriget, men stälexporten
utgjordes av värdefullare varor,
varför den värdemässigt vida
övervägde.
Under åren efter det andra
världskrigets utbrott har givetvis även
den svenska järnhanteringen starkt
påverkats av de utomordentliga
förhållanden som rått. Upprustningen
har förorsakat omläggningar av
tillverkningen vid alla våra järnverk.
Trots de stora svårigheterna med
bl. a. bränsleförsörjning och
lege-ringsämnen ha järnverken väl fyllt
de stora anspråk som ställts på dem.
I normala tider eldas järnverkens
ugnar till största delen med
importerade stenkol. Dessa ha nu till stor
del ersatts med ved och torv. Det
har rått brist på vissa
legeringsmetaller. Under ledning av
Jernkonto-ret, som är en sammanslutning av
de svenska järnverken, grundad för
nära 200 år sedan, har emellertid
vid de stora brukens välutrustade
laboratorier under intensiv forskning
en rad ersättningsstål utarbetats.
Förbrukningen i Sverige av
lege-ringsämnen är hög, ty en stor del av
järnverkens tillverkning utgöres av
höglegerat stål, såsom rostfria och
eldhärd:ga stål,
permanentmagnet-stål och snabbstål.
De största svenska järnverken
ligga alla i Bergslagen, fördelade
över Gästrikland, Dalarna, Uppland,
Västmanland och Värmland. Som
framgår av kartan finns det även
några järnverk i Sydsverige.
I västra Skåne brytes rätt stora
kvantiteter stenkol, år 1939 över
400.000 ton. Stenkolen äro
emellertid ej av bästa kvalitet. De
användas till stor del på platsen. Bl. a.
användas de som reduktionsmedel
vid järnsvampsanläggningen i
Höganäs, som är en av de få
anläggningarna i världen för denna
produkt. Nyligen har även i Söderfors
igångsatts tillverkning av järnsvamp,
ehuru efter en helt annan metod än
i Höganäs. Järnsvampen användes i
stället för skrot vid
stålframställningen och som utgångsmaterial
inom pulvermetallurgien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
