Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V. Livsmedelsindustri.
A.-B. Stockholms Bryggerier,
Stockholm.
Svenska Sockerfabriks A.-B., Malmö.
A.-B. Svenska Tobaksmonopolet,
Stockholm.
VI. Textil- och beklädnadsindustri.
Borås Wäfveri A.-B., Borås.
A.-B. Förenade Yllefabrikerna,
Norrköping.
Jonsereds Fabrikers A.-B., Jonsered.
Malmö Yllefabriks A.-B., Malmö.
Mölnlycke Väfveri A.-B., Göteborg.
Norrköpings Bomullsväfveri A.-B.,
Norrköping.
Stockholms Bomullsspinneri- &
Väfveri A.-B., Stockholm.
A.-B. Sveriges Förenade
Trikåfabri-ker, Borås.
VII. Läder-, hår- och gummi-
varuindustri.
Helsingborgs Gummifabriks A.-B.,
Hälsingborg.
Trelleborgs Gummifabriks A.-B.,
Trelleborg.
VIII. Kemisk-teknisk industri.
Stockholms Superfosfat Fabriks
A.-B., Stockholm.
Hur svensk industri mött krisåren.
Det var en i många avseenden
hotfull situation svensk industri
ställdes inför vid krigsutbrottet i
september 1939 och än svårare vid
den åtstramning som blev en följd
av händelserna den 9 april 1940.
Men produktionen har dock hållits
flytande, på vissa områden rent av
utvidgats. Det har kunnat ske tack
vare en outtröttlig energi, en
utomordentlig kunnighet, en intensiv
forskningsverksamhet och en stark
gemenskapsvilja från deras sida,
som äro engagerade i svenskt
industriellt arbete. Det har bl. a. gällt
att få fram nya råmaterial för
tillverkningen, helt eller delvis
baserade på sådant som fanns inom
landet. Här blott några exempel.
Vad gengasen betytt i en nästan
katastrofal situation för vårt
transportväsen är känt. över 70.000
gengasbilar äro nu i bruk.
Skifferoljeproduktionen är under utveckling.
Smörjoljorna ha i stor utsträckning
kunnat ersättas av tjärprodukter.
Vår bränsleförsörjning under kriget
har ju i största utsträckning byggts
på veden och tack vare vårt lands
mäktiga skogstillgångar har den
kunnat klaras även under hårda
vintrar. Skogsindustrierna ha inte
minst tack vare ett starkt växande
forskningsarbete lyckats framskapa
en mängd ersättningsprodukter som
på olika områden hjälpt oss genom
svårigheterna. Cellullen, som
visserligen inte var någon krisnyhet, har
nått en produktion som täcker
behovet. Fodercellulosan var av
ovärderlig nytta under år av foderbrist.
För garvämnesindustrien har man
lyckats få fram garvämnen, som
kunna ersätta tidigare importerade
fabrikat. Gummiindustrien har haft
som särmärke ett nära samarbete
mellan vetenskaplig och teknisk
forskning, som resulterat i många
nya produktionsmetoder och som
med all makt söker komma tillrätta
med gummibristen. Skoindustrien
har helt naturligt måst inskränka,
men genom en utdrygning av den
minskade lädertillgången med bl. a.
ersättningsläder, trä och kork har
dock skobeklädnadsfrågan inte blivit
alltför besvärlig. Textilindustrien har
helt naturligt kännbart drabbats av
importspärren, men utvecklingen har
dock gått vidare tack vare ett intimt
samarbete företagen emellan och
ett mångsidigt tillvaratagande av
inhemska råvaror för produktionen.
Järn- och stålindustrien har genom
sin forskning fått fram nya
legeringsmetaller. Metallindustrien har
att uppvisa ersättningsprodukter för
bly, svensk koppar- och
aluminiumtillverkning har genomgått en
betydande utveckling. Kväveindustrien,
som 1938 täckte endast 30 % av
behovet, har under kriget starkt
utbyggts och täcker nu beträffande
superfosfat helt vårt behov.
En mängd ytterligare exempel
skulle kunnat lämnas. Men nog
räcker vad som sagts att ge grund för
uppfattningen att svensk industri
dock i stort sett bemästrat
krigskri-sens svårigheter. Samtidigt kunna väl
dessa antydningar klargöra att
svensk industri äger förutsättningar
att komma genom också fredskrisen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
