Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges sjöfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Livbåtssällskapet.
Livbåtssällskapet eller såsom dess
fullständiga namn lyder Svenska
Sällskapet för Räddning av
Skepps-brutne har sedan 1907, då det
stiftades, utövat en ytterst gagnande
livräddningsverksamhet. Kronprins
Gustaf Adolf är sällskapets höge
beskyddare. Såsom ordf. fungerar
(1944) konsul Axel Jonsson 1
Göteborg. Ombudsman är sjökapten Hans
Hansson och sekreterare advokaten
Einar Mellander, båda i Göteborg.
(Angående det statliga
livräddnings-väsendet med dess 11
livräddningsstationer se ovan under lotsverket.)
Inom sällskapets kustområden voro
(1943) belägna följande 21
livräddningsstationer: Käringön, Vinga,
Båtfjorden, Galtabäck, Stafsinge,
Falkenberg, Särdal, Torekov, Kivik,
Grönhögen, Skärsände,
Björnnab-ben, Hoburg, Stora Karlsö, Gotska
Sandön, Enskär, Simpnäs, Singö,
örskär, Fågelsundet och Bönan.
Anläggningskostnaderna för dessa
stationer uppgå till c:a 1 mill. kr.
Vad utrustningen angår kunna
stationerna uppdelas i tre klasser.
Dessa äro: Patrullerande
motorlivbåtar, stationer med motnrlivbåtar
och eventuellt raketapparater samt
stationer utrustade med enbart
raketapparat. En patrullerande livbåt
kostar nu (1944) c:a 150.000 kr.
och c:a 15.000 kr. i årlig drift. En
stationär motorlivbåt kostar c:a
100.000 kr. och c:a 3.000 kr. i årlig
drift. Livräddningsstationernas
personal är i allmänhet frivillig, men
erhåller ersättning för den
tidsförlust den lider vid räddningsföretag.
Med Telegrafverkets,
växelstatlons-föreståndares och
telefonabonnenters i kusttrakterna intresserade
hjälp har ett rapportsystem
utarbetats, som gör det möjligt att
såväl dag som natt med telefonens
hjälp nå livräddningsstationerna
genom s. k. rapportör. Under åren
1906—1943 ha ej mindre än 907
människoliv räddats genom
sällskapets anstalter, därav 600 med
livbåtar, 53 med raketapparater och
254 på annat sätt. Under samma tid
ha av livbåtarna flottagits 140
fartyg med tillhopa 680
besättningsmän, varjämte 451 personer av
livbåtarna förts till läkare eller
sjukhus.
Kungl. Lotsstyrelsen och
Livbåtssällskapet ha under år 1943 enats
om två betydelsefulla
överenskommelser rörande
livräddningsväsen-det. Den första, som godkändes av
samma års riksdag, går ut på att
sällskapet skall överta ansvaret för
räddningstjänsten på Gotland med
tillhörande öar, sedan lotsverket
utrustat statens stationer med
moderna motorlivbåtar. Under år 1943
övertog sällskapet sålunda Skärsände
station på Fårön, och under 1944
skall en nyanlagd station Herrvik
övertagas. Sedermera skall även
Visby station övertagas av
Livbåtssällskapet. Den andra
överenskommelsen, som godkänts av 1944 års
riksdag, går ut på, att sällskapet
skall utrusta Torekovs
livräddningsstation med en större motorlivbåt
med större aktionsradie, varefter
den nuvarande Torekovsbåten
förflyttas till Kåseberga för att ersätta
den gamla roddlivbåten vid
Sandhammaren. Kåseberga station
övertages därefter av sällskapet för
framtida drift och underhåll. Sedan
ifrågavarande avtal kommit till
stånd, har förutsättning
åväga-bragts för slutförande av den
rationalisering och i samband därmed
jämväl modernisering av statens
livräddningsväsen vid rikets kuster
som pågått sedan år 1938.
Rationaliseringen har väsentligen ägt rum
enligt den grundsatsen att
beträffande staten tillhöriga
livräddningsstationer sällskapet övertager
bedrivandet av själva verksamheten
och ansvar för kostnaderna härför,
medan staten tillhandahåller
erforderlig materiel. Moderniseringen
har främst bestått däri, att vid
statens livräddningsstationer de gamla
roddlivbåtarna utrangerats och i
mån av behov ersatts med
motorlivbåtar.
Sällskapet bedriver (1944) sin
livräddningsverksamhet i huvudsak
dels vid kusten utanför Göteborgs
och Bohus län samt Hallands län
ävensom den del av Skånes
nordvästra kust, som utgöres av
verksamhetsområdet för Torekovs
livräddningsstation, dels vid
kuststräckan Kråkelund—Gävlebukten och
dels vid Gotlands kust tillsvidare
dock med undantag av Visby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
