Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järnvägsförstatligandet.
Sveriges järnvägar ha alltid
utmärkt sig för en olycklig splittring
i fråga om såväl olika spårvidd som
ägareintresset. Sistnämnda
förhållande, som innebär att järnvägarna
varit uppdelade på en mängd olika
förvaltningar, är närmast beroende
på att staten ganska snart efter
järnvägsbyggandets början på grund
av statsfinansiella skäl måste
inskränka på det statliga
järnvägs-byggandet, varvid kommuner och
enskilda togo detta 1 egna händer.
Av hela det 1 Sverige utbyggda
järnvägsnätet, inräknat kortare,
efter hand nedlagda sträckor,
tillsammans 16.840 km, ha 11.549
km eller 69 % tillkommit på
enskilt initiativ, under det att 5.291
km eller 31 % byggts av staten.
Järnvägsförstatligandet har varit
föremål för diskussioner och
utredningar tid efter annan alltsedan
1880-talet. Vid 1939 års riksdag
resulterade ett mångårigt och i olika
etapper utfört utredningsarbete i
principbeslut om att alla järnvägar
i landet, såväl normal- som
smalspåriga, som icke hade enbart lokal
betydelse, skulle samordnas under
en ägare genom förstatligande av
de enskilda järnvägarna. Redan
dessförinnan hade dock sådana
järnvägar i betydande utsträckning
övergått i statens ägo och
införlivats med statens järnvägar.
År 1870 bestod det svenska
järnvägsnätet till 65 % av statsbanor.
År 1917 hade motsvarande
procentsats sjunkit till 35. Vid tiden för
1939 års riksdags beslut om ett
allmänt förstatligande uppgick den
totala längden av i Sverige för allmän
trafik upplåtna statens och enskilda
järnvägar till 16.599 km, varav
statsbanor 8.046 km eller 48 % och
enskilda järnvägar 8.553 eller 52 %.
Under de fem år, som sedan dess
förflutit, har t. o. m. den 1 juli
1944 i statens ägo överförts 3.588
km enskilda Järnvägar, varvid
medräknats Stockholm—-Västerås—
Bergslagen, vari staten förvärvat
aktiemajoriteten. Landets järnvägar
av allmän betydelse omsluta nu en
sammanlagd väglängd av 16.567 km.
Härav äges och trafikeras av
staten efter 1 juli 1944 11.692 km eller
70,6 under det att 4.875 km
eller 29,4 % äges och trafikeras av
enskilda bolag. Avsikten är att så
småningom införliva jämväl större
delen av dessa senare med statens
järnvägar.
Genom att göra landets
järnvägsnät enhetligt under en ägare har
man räknat med att ernå betydande
vinster och fördelar för den
samlade transportapparaten. Här må
endast i kort sammandrag nämnas
de mest framträdande vinsterna och
fördelarna, nämligen
enhetlig ledning och en avsevärt
mindre förvaltningsapparat,
genomgående lika taxeläge och
olika landsdelars jämställdhet i
fråga om taxor och
transportlägenheter,
billigare taxor och
transportavgifter,
förenklad frakt- och
avgiftsberäk-nlng,
förenklad redovisning och
kontroll och därmed ökade
möjligheter att använda arbetsbesparande
maskiner,
ökad konkurrenskraft gentemot
andra transportmedel,
rationellare transportforing
genom möjlighet att utan hänsyn till av
samtrafikstaxan bundna
transportvägar använda snabbaste och
billigaste väg för transporternas
utförande,
möjlighet att bättre utnyttja
huvudlinjernas större
transportkapacitet och möjlighet att i större
utsträckning använda direkt- och
fjärrgodståg,
bättre utnyttjande av
styckegodsvagnarna och styckegodsets
dirigerande till lämpliga samlings- och
spridningscentraler,
rationellare fördelning och
utnyttjande av dragkraft och
vagnpark,
centraliserad förråds- och
verk-stadstjänst samt upphandling,
bättre utnyttjande av personalen
jämte enhetlig och effektivare
utbildning av denna,
möjligheter att genomföra
elektrifiering av bandelar genom att
re-pliera på redan befintliga
anläggningar,
utvidgad användning av
motorvagnar och rälsbussar, som det
enskilda företaget på grund av
kapitalbrist icke kunnat anskaffa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
